Paranta Damer

Åh vad jag har ränt runt på lunchen. Som vanligt så är min och H:s planering inte den bästa, så idag kom vi på, på allvar, att om vi ska ha med oss någon typ av present till Johanna imorn så lär vi köpa den idag. Inte många butiker som är öppna halv nio på morgonen en lördag liksom. Dåligt nog.
Vad vi ska köpa har vi ju heller inte funderat på så klart, därav rännandet på lunchen. Kom givetvis tillbaka tomhänt till kontoret också. Det får bli en tråkig vinflaska.
Johanna förväntar sig inte att få något överhuvudtaget så förhoppningsvis så lägger hon inte märke till hur tråkig flaskan är. Om inte annat så vet hon att vi inte kan planera...

Det blir alltså systemet efter jobbet. För jag vet inte vilken fredag i rad.
Snart är jag stammis där. Lika illa som det var när jag bodde i Örebro får det dock aldrig bli.
Vi var relativt nyblivna 20-åringar allihop och festade som om det inte fanns en morgondag.
En fredag är jag och Matias på systemet och Matias står före mig i kön. Han får givetvis visa leg och lämnar fram det utan knot. När det är min tur så är jag beredd och står med legget i handen, varpå kassören säger:
- Nej, du behöver inte visa. Du är ju stammis här!

Då kan man ju börja fundera på sina alkoholvanor.