Otäcka barn
Var visst inte så frisk som jag trodde igår. Klappade ihop totalt när jag kom hem från jobbet, och somnade i soffan så det visslade om det. Vaknade lagom till klockan nio, då "Skräckministeriet" började på tvåan. Helt klart ett underskattat program som jag nyligen upptäckt.
Igår handlade det om varför skräckfilmer och -böcker blir så mycket mer läskiga när det är barn som är onda, vilket är något som jag länge själv funderat över.
De kom väl egentligen inte fram till något ordentligt svar på frågan, mer än att man så starkt förknippar barn med oskuldsfullhet och godhet att det slår alldeles tilt i hjärnan när det visar sig att barnen är ondskan personifierad. Många klipp ur skräckfilmer blev det, många gamla godingar som jag nu är sugen på att se igen. "Omen" till exempel, var säkert femton år sen jag såg den sist men jag tvivlar inte på att jag skulle tycka att det är lika otäck nu som jag gjorde då.
Gamla filmer med specialeffekter känns mest patetiska när man ser dem flera år senare, men gamla hederliga skräckisar med barn i fokus går aldrig ur tiden.
Omen
Rosemarys baby
Exorcisten
Igår handlade det om varför skräckfilmer och -böcker blir så mycket mer läskiga när det är barn som är onda, vilket är något som jag länge själv funderat över.
De kom väl egentligen inte fram till något ordentligt svar på frågan, mer än att man så starkt förknippar barn med oskuldsfullhet och godhet att det slår alldeles tilt i hjärnan när det visar sig att barnen är ondskan personifierad. Många klipp ur skräckfilmer blev det, många gamla godingar som jag nu är sugen på att se igen. "Omen" till exempel, var säkert femton år sen jag såg den sist men jag tvivlar inte på att jag skulle tycka att det är lika otäck nu som jag gjorde då.
Gamla filmer med specialeffekter känns mest patetiska när man ser dem flera år senare, men gamla hederliga skräckisar med barn i fokus går aldrig ur tiden.
Omen
Rosemarys baby
Exorcisten
Kommentarer
Trackback
