Sverige invaderas av Twilight-kändisar!!
Hon ska tydligen gå och se "världspremiären" av "New moon" ikväll.
Det var som attan. Att de skulle lägga världspremiären av en av de mest efterlängtade filmerna i världen, i lilla Sverige? Det var nog inte många som kunde ana det i förväg. Gissar att hon och Kenza kommer frottera sig med Robert Pattinson och alla de andra på Stureplan efteråt. Jojo. Endast det bästa är gott nog åt våra små modebloggerskor...
Ja, jag vet. Jag vet. Men jag bara måste få driva lite med det hela.
Sån är jag!
Vendredi après travail
Pratade nyss med H. Tydligen så ska hon och jag på after work på fredag med nån fransman som hon gav sitt nummer till förrförra helgen.
Jo, hon har pojkvän men hon lämnade ut sitt nummer för att hon tyckte synd om honom eftersom han är i Sverige alldeles ensam utan vänner. Han har tydligen flickvän i Paris också, så på den fronten är det lugnt.
Dock så var ju jag inte i det bästa skicket nykterhetsmässigt den kvällen, så jag känner mig en aning generad och nervös inför detta möte.
Jag kommer inte ens ihåg grabben i fråga, har bara fått återberättat för mig (lucköppning) att det var jag som började prata med honom...
Måste. Sluta. Bli. Så. Full. Hela. Tiden.
Teaser: Luftslottet som sprängdes
Onödigt vetande
Jag gnäller ju ofta i bloggen om att jag är så fruktansvärt gammal. Det kanske är dags att ändra namn på bloggen nu, och framför allt ändra inställning.
Jag är inte ens 10 000 dagar gammal än. Fatta, jag är ju värsta lammköttet egentligen.
9 964 dagar ung är jag idag, och dagen innan julafton fyller jag 10 000 dagar.
Det är ju banne mig ingenting.
Dessutom så föddes jag på en lördag. Det borde väl innebära att man i princip är född ung? Lördagsbarn liksom.
Evigt ung alternativt dömd till ett liv fyllt av karies (lördagsgodis). Fast ännu har ingen tandläkare detekterat ett endaste, ynka hål i mina tänder. Stabilt.
Jag har inte suttit och räknat fram dessa intressanta fakta. Såna här spännande grejer hittar man HÄR.
Det kom en inbjudan
Fick nyss en inbjudan till en filmvisning av "Luftslottet som sprängdes" med tillhörande mingel den 30 november!
Självklart får H följa med mig även denna gång. Jag blev ju inbjuden av AMF till en visning av "Flickan som lekte med elden" för ett tag sedan, och vi hade en supertrevlig kväll.
Den här gången är det en av våra leverantörer som bjuder mig, och jag var inte sen att tacka ja!
Älskar ju Millenium-trilogin, och filmerna har otroligt nog levt upp till mina högt ställda förväntningar. Speciellt
tvåan.
Tredje boken är ju faktiskt den bästa, tycker jag, så det ska bli jättespännande att se hur filmen är.

Mardrömmar
Mardrömmarna innefattade bland annat att jag var förlamad och inte kunde vare sig prata eller röra mig och min familj trodde bara att jag sov.
Sen drömde jag även att jag förlorade ett vad och straffet för detta blev att jag skulle åka bil med en person som både var klapp kanonfull och dessutom saknade körkort. Ett gevär fanns också med i bilen.
När jag vaknat med bultande hjärta för tredje gången så vart jag tvungen att smyga upp och se mig i spegeln. Då hade jag nämligen drömt att jag blivit deformerad i ansiktet, och först trodde jag att det bara var att jag hade sömngrusiga ögon (i drömmen alltså) men ju mer jag försökte tvätta ansiktet, och därmed få bort "sovögonen", ju mer deformerat blev mitt ansikte.
Var är en drömtydare när man behöver en?
Spökar det verkligen i mars?
I mina fantasier har jag sett oss knalla fram i ett kallt, mörkt och lite dimmigt Stockholm medan guiden smäller oss fulla med spökhistorier som får H att vilja sova med lampan tänd i tre dagar efteråt. Den bästa spökmånaden är vi nämligen inne i: november.
Därför blev jag skapligt irriterad när jag upptäckte att den första tillgängliga tid jag kan boka in oss på är i mitten av mars nästa år!
Vad fan är det för sätt? Alla jag känner (förutom H då) säger ju att det här med spöken är bara trams och tecken på livlig fantasi alternativt sinnessjukdom. Hur kan det då vara fullbokat?
Inte fan vet jag om vi har möjlighet att gå på spökvandring i mitten av mars nästa år? Det är ju för fan ett halvår dit.
Antar att jag får nöja mig med mina husspöken tillsvidare..

Begär
Som en skänk från ovan
Hade jag inte huvudvärk innan så har jag det nu. Har precis fått ett kilo post i skallen. Ovanifrån.
Det gör mer ont än vad man kan tro faktiskt.
Med en hörsel känsligare än Stålmannens så noterade jag att posten kom, gick ut för att hämta den och noterar den vanliga brevskörden på ca: 7-8 brev på hallmattan.
Går fram, böjer mig ner och ska plocka upp breven. Ka-bong! Ner på huvudet regnar en till lika stor brevskörd. Jag fnissar hysteriskt, samlar ihop breven och ska resa mig. Ka-blang! Ny laddning post rakt i huvudet, den här gången dubbelt så många och dubbelt så tunga kuvert.
Då får jag nog och öppnar dörren. Borstar nonchalant bort ett brev från axeln och tar emot resten av dagens post från en storskrattande brevbärare.
Varför vi fick så mycket post idag?
Cirka 90% av mina utskickade brev kom tillbaka med adressaten okänd.
Så kan det gå när inte haspen är på. Eller när adressregistret inte är uppdaterat.
Yviga rörelser?
Jaså? Det är en sån dag idag.
Ett intressant förhållande
Big Mac:en smakade mums.
Sen så undrar jag hur man kan känna sig fet fast kläderna hänger och fladdrar på kroppen? Denna fundering har inget med mitt McDonald'sbesök att göra, jag kände mig fet redan innan jag gick dit, men beslutade mig för att göra pinan värre.
Med tanke på hur elegant (not) jag bär upp mina kläder så antar jag att jag behöver äta lite, men när jag ser mig i spegeln så vill jag bara hämta dubbla sopsäckar och täcka över eländet.
Nej, jag har ingen ätstörning. Jag har bara ett intressant förhållande till min hjärna.
Förhållande ja. Min dejt med piloten blev aldrig av, men nu är det saker på gång igen. Jag håller inte tummarna. Onödigt när man vet att det kommer gå åt helvete. Dessutom så behöver jag mina tummar i arbetet.
Men satan i gatan....
Och faktiskt så skulle jag helst av allt vilja gå på lunch nu!
Det här ska jag äta idag:

Tillbaka till livet
Efter att ha fyllt magen med ca 12 olika bakverk igår vid dopkaffet (det har sina fördelar och nackdelar med att svågern är bagare) så har jag nu tänjt ut magsäcken till det yttersta vilket gör att min mage, som vanligtvis inte kräver någonting i sig innan klockan 12, nu går fullständigt bärsärk. Måste nog pallra mig iväg och köpa en macka om en stund.
Helgen var iaf superbra, mötte upp mamman och lillsyrran vid tåget i fredags och sen åkte vi bara hem och hade ett klyschigt fredagsmys innan alla däckade tidigt. Vet inte varför jag var så trött, hade inte direkt överansträngt mig under veckan med tanke på att jag höll på med utskicket.
I lördags så åkte jag och Ellinor til Enskede och hämtade Léon för en dag av mys och bus för oss, och en dag av städ och tvätt för de, inte så nöjda, föräldrarna.
Bäbisen var en ängel hela dagen, och jag var nästan ledsen när han blev hämtad runt nio-tiden på kvällen. Han är så söt så hjärtat stannar nästan när han ler mot mig.
Och igår var det så dags för dopet. Jag visste inte ett dugg vad som väntade mig, och sätter aldrig min fot i kyrkan om det inte är begravning, så jag var en aning nervös ska erkännas.
Syrran och svågern hade inte heller så stor koll men det blev iaf bestämt att Micha (gudfar) skulle bära in Léon och jag skulle bära ut honom. Då blev Léon hungrig och kinkig varpå Micha fick lätt panik i blicken. Skulle han bära Léon så var han tvungen att hålla honom med båda händerna. Det fick alltså bli jag som bar in guldklimpen istället, som efter att ha druckit några centiliter välling i kulisserna blev extremt samarbetsvillig.
Kan ju dock säga att det var tur att de inte väntade längre med dopet, för hade han vägt något kilo till så hade de fått välja en annan gudmor eftersom jag inte hade orkat hålla honom!
Efter ceremonin var det dags för dopkaffe hemma hos syrran och jag åt, som vanligt, mest av alla. Mätt och belåten ramlade jag hem till mig framåt kvällningen och stupade i säng redan klockan 22.
Nu ska jag ge efter för magens vrål. Frukost - here I come!
Just like Emily Rose
Jag är så trött så det känns som om huvudet roterar på min hals, nästan som i "Exorcisten" faktiskt.
Har nyss tryckt i mig en halv kanelbulle för att försöka kvickna till, men det fungerade inget vidare. jag blev speedad i 2 ½ sekund och sen sjönk jag djupare ner i dvalan.
Äntligen klar!
Totalt blev den 1 800 brev i detta utskick, varav vi administrerade 1 000 av dem idag. Ganska bra jobbat tyckte vi, så vi firade genom att ta en extra lång lunch och käka på Sjöpaviljongen. På företagets bekostnad givetvis. :)
Nu sitter jag och masserar mina trötta handleder och väntar på att klockan ska bli tre så att jag får gå hem nån gång. Ska möta syrran och mamman vid tåget i eftermiddag, men innan dess ska jag försöka hinna in på nån SL-butik och köpa färdbevis åt dem. Har ännu inte bestämt mig om jag ska köpa tredagarskort till dem båda, eller bara till Ellinor. Mamma kan ju knappt röra sig, pga ryggont, så hon ska ju egentligen bara hem till mig, till dopet, hem från dopet och sen till tågstationen.
Jävligt intressant kände jag när jag skrev detta.
Upptäckte nyss att det är någon som spionerar på mig. Mitt fönster vätter mot en innergård och på en av balkongerna står det en man och röker samtidigt som han bevakar mig. Snygg täckmantel, men jag avslöjade honom! Såklart är det ju extremt spännande och fascinerande att iaktta någon som sitter och knattrar framför datorn...
Gud vad jag är tråååååkig.
Pedagogik är överskattat
Jag skyller på överdriven jobb-belastning. Så många kuvert som jag har packat och så många papper jag har vikt idag...det är fan inte konstigt att regnskogen är hotad. Jag kan slå vad om att företaget jag jobbar på är ansvarig till 90% till detta. Men imorn får jag assistans. Hela kontoret rycker in och innan klockan tolv imorn så ska allt vara klart.
Slog rekord idag också. Packade 5 kuvert i minuten! J klarade bara 3, moahahahaha.
När man sitter isolerad inne i ett konferensrum med bara papper och en radio som sällskap så finner man inte mycket till inspiration som leder till bloggning, så mycket kan jag ju säga.
Och när jag kom hem så städade jag, vilket knappast heller är så mycket att berätta om mer än att det blev väldigt rent och snyggt i lägenheten. När jag kom tillbaka upp efter att ha varit i soprummet så trodde jag nästan att jag hade gått fel, så länge sen var det jag hade så här rent hemma.
Säger ju en del om hur renlig jag är...eller snarare hur lat jag är. Vill gärna ha rent och snyggt omkring mig men orkar sällan städa så där tar latheten över.
Ringde och gnällde lite hos Bredbandsbolagets support också. Jag tappar anslutning hela tiden när jag är ute på internet, så fort jag klickar på en länk, är passiv inne på en sida i längre än 3 minuter eller om jag helt enkelt ska öppna ett nytt fönster. De hittar inget fel, men killen jag pratade med idag gav mig ett tips.
Jag ska tydligen ladda hem ny programvara till min dator. Jaja, självklart, sa jag. Hur fan gör man det då?
Nja, det kunde ju inte han ge svar på men på datortillverkarens hemsida brukar det finnas pedagogiska förklaringar.
Jo tjena. Har varit inne på Acers hemsida i 3 timmar nu och jag fattar fortfarande ingenting. Pedagogik är överskattat...
Hydrocefalus
1 800 av våra mest älskade kunder, och hela min förmiddag har gått ut på att vika och kuvertera papper.
Monotont? Japp. Dötrist? Självklart. Hjärndödande? Oh yes.
Enda ljusglimten var när kollegan J kom för att assistera mig. På radion är det nåt program där man får ringa in och ställa alla möjliga konstiga frågor som man har och så tar programledarna reda på svaret till dagen efter.
Idag var det nån som frågade något om vatten, och han säger nåt i stil med "Ja, jag har ju vatten över hela gräsmattan".
Rolig som jag är säger då jag: "Jaha, jag har vatten i knäna". Förväntar mig ett frustande från J, som är göteborgare och därmed har dåliga skämt i blodet. Istället säger han iskallt:
"Och jag har vattenskalle".
Svettigt
Vilken kväll jag har haft!
Direkt när jag kom hem så drog jag på mig mina superfashion diskhandskar och fyllde diskhon med vatten. Därefter följde 1½ timmes inte så rent lidande när jag tog itu med min mastodontdisk som blivit stående i en månads tid. Kan meddela att det inte luktade därefter, säga vad man vill om min husmoderlighet men jag är grym på att skölja ur saker och ting efter mig!
När jag till min förvåning hade energi kvar efter detta projekt så vek jag ihop tvätten och sorterade om samtliga garderober, vilket tog 2½ timme (jag har fyra garderober). Jag hade gömt nostalgi-glasögonen så det blev en hel sopsäck med kläder och accessoarer som jag, vid ett annat tillfälle av abnorm energi, ska sortera i en "Kasta" och en "Sälj"-hög. För tillfället ligger sopsäcken under sängen, ville ju inte stöka till min walk-in-closet när jag nu äntligen städat och gjort den fin! Under sängen ligger också en annan säck, nämligen en med lakan som ska tvättas, eftersom jag i en uppvisning av extrem pysslighet även bestämde mig för att byta sängkläder.
Anledningen till att jag inte bara slänger tvätten i tvättkorgen beror på att den redan är full efter att jag sorterat byrålådorna. De kläder som tidigare legat i byrån ska nämligen in i garderoberna där de nu får plats efter rensningen, men jag vill tvätta dem först då min byrå fortfarande luktar ny och äckligt trä.
Överst på min önskelista till jul ligger sådana där små påsar som sprider vällukt i byrålådor.
Gammal? Jorå satt...
Nu ska jag byta till en ny, ren pyjamas och krypa ner i sängen och titta på en ny säsong av "So you think you can dance".
Lunch-shopping
Var ute en sväng på lunchen och uträttade några av mina 1000 ärenden som ska vara avklarade innan fredag. Lyckades bocka av doppresent från listan, både den från mig och den från mamma, så det känns skönt - det var ju ändå de två punkterna som var mest överhängande.
Jag tycker att min slår mammas med hästlängder men det beror ju på hur man är som person. Ett presentkort på Babyproffsen är ju säkert superbra när man är småbarnsförälder men det knäcker ju knappast en pepparkaksgubbe-dräkt, en pixiebok och en t-shirt med texten: "Norra stå när jag kan gå". :)
Var inne en sväng på Överskottsbolaget också, när jag ändå var i farten, och fyndade ett helt set med julklappinslagningsgrejer. Skitbra, nu kan jag slå in de julklappar jag redan köpt så att de inte ligger inför öppen ridå när familjen kommer och hälsar på i helgen.
Jag älskar för övrigt Överskottsbolaget och tycker att det är genialiskt att de har en butik mitt i stan, mitt på Kungsholmen. Sådana butiker brukar annars ligga mitt ute i obygden, eller i alla fall så att man måste ha bil alternativt åka buss i 322 år för att komma dit.
Köpte dock ingen pepparkaksburk, vilket grämer mig redan nu...:(
Fördelen med attack-hosta
Pessimist som jag är så lyckas jag ändå hitta en ljusglimt med att hosta lungorna ur mig: jag får en jäkligt sexig röst på köpet!
Svarade nyss i telefon och det blev sådär att man hör sig själv prata en halvsekund efter att man sagt nånting, och damn vad jag lät läcker!
Ibland kan även en blind höna hitta ett korn. Jojomensan.