Paranta Damer

Wiihoo, jag är på jobbet idag! Så jäkla roligt är det ju iofs inte, eftersom jag håller på att hosta lungorna ur mig plus att min inkorg (både den virtuella och den fysiska) är fylld till bristningsgränsen, men det är så skönt att inte behöva ligga hemma i sängen och glo på kass mitt-på-dagen-tv när den är som sämst.

Fick nyss ny, för mig, information om svinisen av min kollega H. Tydligen så får man lunginflammation av svinisen och det är den som folk dör av. Känns ju verkligen uppmuntrande tycker jag.
Men jag tror ju ändå inte på svinisen så det spelar egentligen ingen roll. Jag har haft en helt vanlig influensa, och skulle jag få lunginflammation så är det en helt vanlig lunginflammation. Skulle jag sedan dö av den så är det...en helt vanlig död.

Hade planerat lite ärenden som jag skulle uträtta på lunchen, men jag verkar ha glömt hjärnan hemma idag så jag har glömt bort vad det var. Det blir väl att jag äter McDonald's och läser som vanligt.
Min sjukdomsperiod kombinerat med massiv bakfylla har resulterat i en 5-kilos viktminskning, så nu ser jag ut litegrann som en fågelskrämma med mina flaxande kläder, bäst att äta upp sig lite.

Nu ska jag jobbe!

 

Finner inga ord för misären jag befinner mig i just nu. Har så fruktansvärt långtråkigt att jag snart kryper ur skinnet i brist på annan sysselsättning.
Släpade mig till och med iväg till macken för att köpa en dosa snus och hoppades att mack-killen skulle säga något roligt som kunde föranleda ett inspirerat blogginlägg men istället fick jag handla av surtanten och hon gör ju ingen människa glad.

Det är bara att konstatera att det suger att vara hemma utan att kunna ta sig för saker. Jag har nämligen massor av saker att göra denna veckan så det är väldigt olägligt att vara sjuk just nu.
* Jag måste diska allt porslin som stått odiskat i fyra veckor nu
* Jag måste dammsuga upp all skit (kattsand, katthår, jord från blomkrukan, grus, damm osv) som legat på golvet i fem veckor nu
* Jag måste köpa en doppresent till Léon
* Jag måste köpa mammas present till Léon (vilket jag sagt att jag redan gjort men där ljög jag)
* Jag måste möta upp H och hämta termosarna som jag ska låna av henne
* Jag måste bestämma vad jag ska ha på mig på dopet
* Jag måste slänga soppåsarna
* Jag måste åka och handla mat
* Jag måste klä på soffan sin klädsel igen
* Jag måste ta rätt på tvätten som hänger i vardagsrummet

Detta måste vara klart innan fredag. Jag skojar inte. Samtliga punkter på listan måste vara avprickade senast fredag klockan 13:00.
Ångesten är obeskrivlig och apatin fortsätter.

Man tycker ju att när man är hemma en hel dag utan möjlighet att göra något annat än ligga i sängen (och möjligtvis snyta sig med jämna mellanrum) att det skulle finnas massor av utrymme för att fundera över saker och ting.
Det har jag inte gjort idag. Istället så har jag suttit framför datorn och pillat, så när lyckats krascha den totalt när jag laddade ner Voddler trots att jag visste att den inte skulle orka med det eftersom jag har alldeles för lite utrymme, ringt supporten för att gnälla på att jag tappar anslutning hela tiden och bara för det så fungerar datorn som ett klockverk när supporten ska kolla skiten, knappt fått lägga på luren med nämnda support eftersom karln var synnerligen pratglad och sen så har jag spelat Bejewled på www.spelo.se vilket är totalt hjärndödande verksamhet för alla över fem år.

Imorn ska jag gå och jobba. Klarar inte av att vara hemma en dag till känner jag.

Är hemma från jobbet idag också. Trodde när jag vaknade att jag mådde bättre men det gör jag inte upptäckte jag precis.
Hostar lungorna ur mig så fort jag försöker prata och svettas så fort jag rör mig längre än två steg.
Febern är tillbaka. Suck.

Skulle egentligen ha varit barnvakt åt Léon ikväll när syrran ska på Pink-konsert men det kan man ju glömma. Får inte komma i närheten av hennes guldklimp när hotet om svinisen är överhängande.
Men till helgen så lär jag vara fit for fight igen för då är det dags för dop, och som fadder till Léon så har jag en större roll i sammanhanget.

Mamman och Ellinor kommer med tåget redan på fredag för att assistera med barnvaktning på lördagen när Emma och Alex ska röja hemma inför efter-dopet-fikat. Pappa hämtar vi upp på centralen på söndag förmiddag.

Nu ska jag lägga mig i sängen och tycka synd om mig själv igen.

Och årets guldboll gick till...trumvirvel...Zlatan Ibrahimovic!
Ingen blev förvånad.

Förbaskat tråkig gala med förutsägbara nomineringar och pristagare. Precis som vanligt med andra ord.

Massa priser utdelade:

* Årets Diamantboll: Caroline Seger
* Årets Tränare: Mikael Stahre (jippie!) & Magnus Wikman
* Årets Nykomling: Viktor Noring
* Årets Genombrott: Linnea Liljegärd
* Årets domare: Helen Caro & Jonas Eriksson
* Årets mål: Emil Johansson


Kungen Stahre


Magnus


Viktor

Två pris hann delas ut innan det blev dags för reklam igen:

Fotbollskanalens Hederspris som gick till Lennart Johansson, och

Årets Mittfältare som gick till Kim Källström och Caroline Seger.

Två kommentarer på detta:
1. Vilka banannomineringar i kategorin Årets Mittfältare på herrsidan! Wanderson från GAIS liksom? Ursäkta?
2. De svenska damfotbollsspelarna gnäller om att de inte har någon publik och inte får nån tid i media. Inte så jävla konstigt med tanke på att de är så okarismatiska och trista att mina tapeter krullar sig av väggarna...

Stor humor hittills var dock sketchen där Christensen lärde ut hur man flyttar målburen till småungar, och prinsens felsägning av ordet priviligerad.


Kim


Lennart

Prisen för Bästa Allsvenskar gick till Caroline Seger och Tobias Hysén. Jag är missnöjd med valet av Hysén, så jävla bra har han faktiskt inte varit.
Prisen för Bästa Backar gick till Sara Thunebro och Olof Mellberg och Sara måste i och med sin medverkan även vinna priset Tråkigast i stan. Va fan, okej att man kanske inte är nån talare men ett simpelt tack hade hon väl kunnat kläcka ur sig???


Tobias


Caroline


Tråkiga Sara


Skitsnygga Olof

Prisen för Årets Målvakt gick till Andreas Isaksson och Hedvig Lindahl. Själv tyckte jag att Daniel Öhrlund hade förtjänat den titeln, men jag sitter ju tyvärr inte i juryn. I år.


Andreas


Hedvig

Efter den första kvarten kan vi konstatera följande:

* Prisen för Årets Forward gick till Zlatan (föga otippat) och Linnea Liljegärd (har ingen aning om vem hon är men hon vann tydligen skytteligan med åtta mål ner till tvåan så det var ju onekligen välförtjänt).

* Zlatan är inte på plats (återigen föga otippat)
.
* David Batra var inte särskilt rolig i sin presentation av ovanstående pris (föga otippat)
.
* Helena Bergström är verkligen totalt ointresserad av fotboll varför det är helt menlöst att ens låta henne uttala sig under galan.

* Som den brinnande gnagare jag är så skrek jag till när Ivan Obolos namn nämndes bland de nominerade, samt blev skitsur när han inte vann fast jag visste att han inte skulle göra det.

* Ännu har vi inte sett tillstymmelsen av inzoomning av de svenska mästarna.


Zlatan


Linnea

Det har rådit tystnad på Paranta Damer i helgen. Detta har inte berott på att jag inte har haft något att skriva om, utan mer på att jag har varit för packad för att ens komma ihåg hur man startar datorn.
Efter cupvinsten i lördags firade jag med Matias och H och..ja, det är väl pretty much det enda jag kommer ihåg från lördagen.
Har minnesfragment av att jag fick prata med vakten både en och två gånger innan jag ens fick komma in på Patricia, och har upptäckt att jag nånstans längs vägen tappat min ena handske.
Dessutom så har en använd tampong gått förlorad, och jag fasar inför tanken på var denna kan finnas någonstans..

Nu har jag hämtat mig någorlunda, men är hemma från jobbet på grund av feber. Har ju varit risig sen i torsdags så det var nog ingen strålande idé att gå ut och festa i lördags. Men det är banne mig inte varje år man vinner "dubblish" heller! :)

Ikväll laddar jag för att se mina guldgossar glänsa på Fotbollsgalan!

Skrev nyss ett inspirerat inlägg om hur mycket jag skulle festa ikväll om Gnaget vinner cupen, och hur jag inte kan ha svininfluensa eftersom det inte finns något sådant. Men inlägget blev inte sparat och publicerat.
Så nu blev jag ännu grinigare än vad jag redan var innan (mina alvedon har inte börjat verka ännu).

Svettas gör jag också. Men snart kommer jag att frysa så det är ingen idé att börja ta av sig kläderna, jag har lärt mig min läxa vid det här laget.
Är så fruktansvärt, äckligt dyngförkyld att jag mår illa av att se mig själv i spegeln. Håller tummarna för att Matias och H nöjer sig med en hemmafest ikväll, men oddsen talar emot mig tyvärr.
Jag får väl köra till jag stupar som vanligt.

Exakt hur farligt kan det egentligen vara att dricka när man går på alvedon? Inte SÅ farligt va? En svimning kan jag fixa känner jag. Det kan det vara värt.

Snacka om blåsning vi åkte på igår.
Där satt vi på restaurangen vid Gullmarsplan och hade både ätit och druckit gott. Alla var laddade till max för att gå på Winnerbäck-konserten, och stämningen var på topp.
Sen ringer Lindas telefon. 
Vi hör brottstycken av samtalet som mest verkar gå ut på att personen i andra änden ljuger för Linda som hela tiden upprepar: "Fan vad du ljuger, det är inte ens roligt". Efter en stund blir Lindas röst svagare och mer tveksam. "Du skojar verkligen inte nu va?"

När hon lagt på vänder hon sig sakta om mot oss andra och säger orden ingen ville höra. "Konserten är inställd".
Vi reagerar med förnekelse. Såklart är inte konserten inställd, Lindas kompis driver ju bara med henne.
Linda är gravallvarlig och insisterar: konserten är inställd.

Mathias tar fram mobilen och loggar in på internet. Känns som att det tar hundra år innan Winnerbäcks hemsida är uppe på displayen. Där blir våra farhågor besannade. Konserten är inställd pga sjukdom.

Luften går ur oss allihop. Där sitter vi. Åtta personer som nyss var på toppenhumör har blivit förminskade till proppmätta hösäckar.
Vad ska vi göra nu då?
Vi sitter kvar en stund. Dricker ur vinet men det är mest för syns skull, vi hade lika gärna kunnat lämna de sista skvättarna. Det smakar inte ens gott längre.
Sen åker vi hem.

För första gången sen den varmaste dagen i somras så sitter jag och gnäller om att jag svettas. Det händer aldrig annars. Verkligen aldrig.
Jag är den där jobbiga typen på kontoret som vägrar gå med på att vädra under lunchen för att få in "frisk luft", jag fryser jämt, jämt, jämt.
Men just nu så svettas jag. Sitter i linne på jobbet och svettas ändå. Har provat att öppna fönstret men då blev det för kallt istället.
Feber? Det står jag inte ut med i så fall. Att vara sjuk är det sista jag har tid med denna vecka.
Dessutom så känner jag mig inte sjuk, bara varm. Och så hostar jag något så förjävligt.

Skitsamma! Snart ska jag dra ifrån den här bastun och käka middag (har inte ätit nån lunch så det är välkommet) och sen ska jag skråla till Lasse Winnerbäck halva kvällen.
Alla som ska med verkar laddade men jag ska inte dricka. Ska jag orka med denna helgen så lär jag ta det "djävulskt passivt" (Drömkåken, någon?), särskilt med tanke på vilken helg jag har i bagaget.
Cola till maten blir det alltså för min del. Och jävlar vad gott det ska bli, har inte druckit läsk sen Jesus gick i kortbyxor känns det som.

Nu är kontoret back in business igen! Hela förmiddagen tog det innan ljus och datorer kom igång, men efter besök från både elektriker och datanissar så är vi igång med verksamheten igen.

Jag som har en mild form av vuxendamp vissa dagar, blev ju uttråkad efter en halvtimme utan något att göra annat än småprata med kollegorna, så jag har äntligen tagit tag med att sortera ur gamla dokument från ett av alla arkivskåp. Vad jag sen ska göra med allt som jag plockar ut vet jag inte riktigt ännu, men det ger sig väl...

Nu sitter jag egentligen mest och bara väntar på att få gå hem för dagen. Fast jag ska ju inte gå hem.
Efter jobbet sticker jag till Gullmarsplan och möter upp ett gäng kompisar och sen har vi bokat bord på nån italiensk restaurang där vi ska käka lite middag innan det är dags för konserten!
Ikväll ska jag nämligen se Lars Winnerbäck spela!
Ska bli superkul, så jag hoppas att han levererar men det brukar han ju göra så jag är egentligen inte orolig.

Näpp, nu är det dags för lunch!

Det ÄR verkligen AIK:s år i år. Först vann vi guldet och Hammarby åkte ur och nu verkar det som att de får sällskap av Djurgården också. DIF fick nämligen stryk av Assyriska med 2-0 ikväll.
Nu räcker det egentligen med att Assyriska gör mål i returen på söndag för att förpassa Skansenaporna där de hör hemma, det vill säga Superettan.:)

Läs mer HÄR

Det har varit en i sanning intressant eftermiddag.
Strax innan jag skulle smita lite tidigare från jobbet för att gå på mitt fruktade bankmöte, så satt jag framför datorn i godan ro och lyssnade på Rockklassiker.
Detta samtidigt som jag givetvis arbetade hårt! *host*

Plötsligt hör jag ett ljudligt "POFF" någonstans ifrån, och allt blir svart. Jag skojar inte. Hela kontoret släcks ner, inklusive datorn. Sen hör jag ett hysteriskt fnitter utifrån hallen.
Jag famlar mig ut i hallen där jag hittar kollegan M ståendes med ett smått vansinnigt flin och en plattång i handen.
När hon skulle platta håret för att göra sig i ordning inför en utbildning senare på eftermiddagen så började rätt vad det var plattången att brinna. Hon står och tar det första taget i håret när hon känner att det liksom "durrar" i handen på henne, och rätt som det är slår det ut lågor från plattången. Efter några chockade sekunder så släpper hon plattången rakt ner i handfatet ungefär samtidigt som proppen går så det bara visslar om det!

Kollegan H far ut från sitt kontoret som om elden vore lös (och det var den ju för ett kort tag) och undrar "Vem faan sabbade datorn!" (vrålat med den bredaste stockholmska man kan tänka sig).
Efter en snabb titt i proppskåpet så fäller vi tillbaka jordfelsbrytaren men får inte tillbaka någon ström. H, som har smått panik av någon anledning, börjar ringa till höger och vänster: chefen, fastighetskötaren och datateknikern.
Smittar chefen med sin panik, vilket knappast hjälper situationen då chefen är på sjukhuset med sin gamla mama och definitivt inte kan göra något åt problemet, och blir ännu mer hysterisk då datateknikern (föga hjälpsamt) nämner att hela servern kan ha kraschat.

Detta kaos lämnar jag kontoret i. Ska bli spännande att se hur det blir med arbete imorn! :)

Bankmötet gick för övrigt bra. Jag hade bättre koll på mina tillgångar än jag trodde så banktjänstemannen (som för övrigt var en kvinna som var skittjurig) behövde inte ta några pengar ifrån mig.
Nu ska jag tvätta. Verkligen vad jag helst gör efter en arbetsdag, men jag har ingen lust att tillverka egna trosor av gamla lakan så jag är så illa tvungen.

Har precis pressat i mig en skål tomatsoppa med fetaost och mår som en prinsessa.
Ser fram emot denna eftermiddag med skräckblandad förtjusning, har nämligen ett bankmöte i eftermiddag som jag är lite nervös inför.
Tänk om handläggaren tycker att jag har så dålig koll på mina pengar att han tar ifrån mig alla mina besparingar?

Och kan man verkligen lita på Swedbank nu för tiden? Det tror jag. Det hoppas jag!

Kanske har en dejt på lördag förresten. Oklart ännu, men jag hoppas lite på det. Fast när det sen väl blir lördag så kommer jag ångra mig.
Jag hatar dejter. Och ändå har jag gått på flest dejter av alla jag känner. Kanske därför jag hatar dem?
Denna killen verkar lovande dock. Lite gammal kanske, men det är ju fan jag med snart så det kan jag väl inte gnälla på längre. 35 är för övrigt ingen ålder på en häst, och jag har ju vid ett flertal tillfällen sagt att jag mer än gärna skulle kunna tänka mig Tjerna (unintentional rhyme). Så det där med åldern beror nog inte så mycket på siffran som det beror på den övriga helhetsbilden.
Karln är iaf pilot (pluspoäng för det eftersom det är ett coolt yrke + att de har en typ av uniform) och ser oförskämt bra ut på bild. Det visar sig om bilden stämmer överens med verkligheten.
Kanske redan på lördag alltså. Iiiiihhh.

Planeringen inför årets julbord håller på för fullt på kontoret.
H blev nedröstad (tydligen precis som han alltid blivit i alla år) när han föreslog nåt ställe som jag har glömt namnet på. Däremot så är vi inbokade på Fjäderholmarnas Krog & Magasin i december, något som tydligen ska vara väldigt trevligt.
Själv har jag ingen aning. Bara jag får mat och nåt att dricka så är jag oftast snäll och glad!

Och dricka det ska vi tydligen göra i alla fall. Fick detta mail från en kollega igår:

"Gott att börja med om vi inte ska ta paketet.

5 x Fjäderholmarnas tuting (alla vill väl ha nubbe)

Jacobsen Golden Naked Christmas Ale, 75cl, 175.

Christmas Vintage Ale, Shepherd Neame 50cl, 98.

ett par Julöl, 50cl, 79.

Fjäderholmarnas Mumma, kanna 1,7 L 295."

Notera att han skriver "gott att börja med". Hm.

Med tanke på att man åker båt ut till Fjäderholmarna så känner jag mig en aning nervös inför årets julbord. Kommer jag bli den första att trilla överbord på hemvägen?

Jag har ett litet dilemma. Idag fick jag en sms-avisering från posten att mitt paket från AdLibris hade kommit, och fanns hos Ica för upphämtning då det var för stort för att delas ut.
I paketet finns en av mammas julklappar, nämligen boken: "Ketchupmamman - saker jag inte vågat berätta för bvc".
Det är underbara Karin Lindell som äntligen släppt godbitar från sin blogg (tror jag att det är, men det kan också vara nyskrivet material). Hennes blogg hittar man HÄR

Mitt dilemma ligger i att jag själv är vansinnigt sugen på att läsa boken, så barnlös jag är. Ingen blogg får mig att skratta högt. Ingen blogg förutom Karins vill säga.
Så nu går mina funderingar så här:
1. Ska jag köpa ett eget ex av boken?
2. Ska jag önska mig ett eget ex av boken i julklapp?
3. Ska jag smygläsa mammas bok utan att vika sönder pärmarna?
4. Om jag gör ovanstående, kommer det märkas ändå?