Inte längre flamsäker

Torsdag morgon och snart är veckan slut. Igen.
Hade för en gångs skull svårt att somna igår kväll, tror att klockan blev närmare 02.00 innan jag lyckades slå ihop ögonen för natten, vilket innebär att jag är en aning grinig idag. Grinigare än vanligt alltså.

I morse höll jag på att strypa en kärring som prompt vart tvungen att sätta sig bredvid mig fast det fanns flera andra lediga platser på bussen. Jag blev så illa tvungen att hoppa in och sätta mig vid fönstret, vilket jag hatar.
Eftersom jag är en stressaf person i själen så resulterar det i att jag alltid skyndar mig, vart jag än ska och oavsett om jag faktiskt har bråttom eller ej. Därför är det knäckande att hamna närmast fönstret eftersom jag på det viset inte kan bestämma själv när jag vill resa mig och ställa mig vid dörren när bussen börjar sakta in och närma sig min hållplats. Jag vill av när bussen stannar, och jag vill av fort.
Tror nån att det fungerade med en stoppkloss till surtant utanför sig? Nix. Hon satt makligt kvar till bussen hade stannat helt innan hon ens började fundera på att resa sig. Detta trots att jag satt innanför henne, helt vänd mot och stirrandes stint på henne.
När hon till råga på allt trodde att hon skulle stanna i bussgången för att släppa förbi folk som satt på intilliggande säten så fick jag nog.

Med en, inte så diskret, spark på hasorna så markerade jag mitt ogillande och ni tänka er - NU fattade hon galoppen! Kors i taket.
Kärringen hann knappt av bussen förrän jag susade om henne. Kunde inte motstå att knuffa till henne med väskan lite i förbifarten heller.

Jag vet. Jag kommer brinna.

 


Onsdagskväll

Efter att ha tillrbingat eftermiddagen på en mycket trevlig utbildning hos ett av livbolagen så är jag nu hemma igen.
Som vanligt på dessa utbildningar så bjöds det på mycket godsaker, bland annat smörgåsar och frukt. Konstigt att en vanlig ostsmörgås smakar så mycket godare när det inte är hemma hos en själv!

Har nu precis tittat på det sista avsnittet av "Little Britain USA" på svt Play. Lika roligt som vanligt, om inte bättre. Jag älskar sjukhusreceptionisten! "Computer says no".
Den brukar jag och kollegan M köra på kontoret mest hela tiden. Extra roligt eftersom övriga kollegor inte tittar på "LB" och därmed inte fattar alls vad som är så roligt. :)

Ikväll ska jag försöka hålla mig vaken så att jag kan se "True blood". En halvtimme är ungefär så länge som jag fixar att titta på ett tvprogram på datorn, men en timme blir lite för mycket.
Har fortfarande inte bestämt mig för huruvida jag tycker att TB är bra eller inte.
Jag ser ju varje avsnitt så något måste det ju vara som lockar, men samtidigt så kan jag ju inte direkt påstå att jag tycker att det är bra.

Imorn är det helt plötsligt torsdag igen. Vart tar veckorna vägen?? De består ju bara av måndagar, tisdagar och söndagar numera.
Men det är bra att tiden går fort, det betyder att man har roligt i alla fall. Dessutom jobbar jag hårt på att hela tiden ha saker att se fram emot så att jag sätter upp så delmål för att klara av dessa allt mörkare veckodagar.
Nu ser jag fram emot detta:

* Överraskningsfest för H - lördag 3/10
* Elfsborg - AIK - söndag 4/10
* Resa till Örebro för att hälsa på Johanna - lördag 10/10


Jag vill bli nya fåret Dolly!

Kan knappt hålla ögonen öppna idag. Jag föll till föga för sängen igår, och släckte sänglampan redan vid halv tio. Det tar på krafterna att gå upp tjugo över fem och sen jobba en hel dag. Trodde att jag var av segare virke än så, men icke.

Idag är det H:s födelsedag så jag ska sjunga födelsedagssånger hela dagen lång till hennes ära. Avstod dock från att ringa och sjunga för henne i morse. Hon fick nöja sig med ett sms. Tror att hon blev minst lika glad för det faktiskt.
Om inte gladare.

För övrigt så har det kört ihop sig i helgen. Minst sagt.
Jag har tackat ja till två fester på lördag, och på söndag är jag bjuden på tårtkalas samtidigt som jag har tvättid och AIK spelar en livsviktig match mot Elfsborg.
Vad fan ska folk vara så kinkiga med det här med kloning för då? Hade ju suttit som en fläskläpp om jag hade kunnat klona mig lite snabbt i helgen.
Jag och fåret Dolly liksom. Hur bra som helst hade det varit. Men nej. Klona får man tydligen inte göra.
Jävla bakåtsträvare!

Mot chipsen broder!

Trots att jag har varit både trött och sur idag (och till råga på allt så är det tråktisdag!) så har denna dagen gått superfort, och snart är det dags för mig att ramla hemåt.
Skulle egentligen ha varit barnvakt åt lilla Léon men Emma hade så ont i huvudet så hon och Alex fick stanna hemma ikväll. Då kan det ju vara lite överflödigt med barnvakt kanske...
Det får bli en annan gång.

Istället ska jag nu åka hem och slänga på mig mjukisbyxor, duntofflor och skönaste koftan, kasta mig ner i soffan och äta. Först blir det pannkakor och till efterrätt har jag Sourcream & Onion-chips och cola.

Det ska va' gött å leva.

Dumma mormor

Nu är jag sur. Trodde inte att det gick att förstöra mitt solskenshumör idag, men ack så fel jag hade. Det räckte med ett samtal hem till lilla mor på lunch för att förvandlas till ett åskmoln.
Nu är det ju inte mammas fel, hon bara berättade vidare och som vi alla vet: Don't shoot the messenger!
Däremot är jag svinigt sur på min mormor.

Vanligtvis brukar jag och mormor komma ganska bra överens, trots att hon är en väldigt speciell kvinna (har nog ärvt en del från henne måste jag erkänna *hosthost*) men ibland vill jag bara ta en stekpanna och...ja...
Pratade med henne i telefon i lördags och allt var frid och fröjd. Hon frågade bland annat när Léons dop skulle hållas, vilket jag kunde meddela att det är den 15 november kl 12.30. Men jag sa även att Emma själv skulle ringa och personligen bjuda in dem.
Idag hade Emma ringt och bjudit in sina älskade morföräldrar på dopet. Vad säger mormor?
"Blir du hemskt ledsen om vi inte kommer? Du vet det är ju så besvärligt att åka till Stockholm, vi får ju ta tåget, och vi börjar ju bli gamla nu".

Min mormor är 66 år gammal utan krämpor. Det finns folk i sämre skick och högre ålder som fortfarande arbetar!!

Anledningen till att hon försöker slingra sig är för att hon är för lat. Det är skönare att sitta hemma i soffan och sticka med en filt över benen. Fy fan vad less jag är nu. Hennes första barnbarnsbarn och hon tänker inte gå på dopet för att det är "jobbigt".
Kul för Emma att ha fyra släktingar på plats vid dopet. Verkligen.


Mormor

 


Jag måste bara....

bild-31

Lycklig, lyckligare, lyckligast

Lyckorus är det ord som bäst beskriver min sinnesstämning idag. Trots att väckarklockan ringde 05.20 och jag vart tvungen att bege mig ut i svinkylan och följa med Ellinor till tåget, för att sedan sitta av 1½ timme extra på jobbet, så kan inget ta bort känslan av total lycka!

Självklart så krossade vi Djurgården igår. Ingen blev förvånad, inte ens Skansenaporna själva. Bye bye lillebror, nu ska ni ner i Superettan. Och vi tycker inte ett dugg synd om er...
"I natt jag drömde något som, jag ofta drömt förut. Jag drömde vi vann sm-guld, och Djurgårn' åkte ur.."


Världens bästa klack


Black Army i högform

 


Ikväll...

Jag kan inte koncentera mig. Allt handlar bara om derbyt idag.
Nybörjarmisstag på jobbet som jag inte ens orkar skämmas för. Idag är jag oslagbar. Ikväll ska AIK vinna. Ikväll ska hela Solna ljuda av Black Armys sång.
Ikväll ska vi köra över ett gäng med Skansenapor.

Ikväll.

Bara 5 timmar kvar till avspark nu.

Råsunda 19:00. Just be there.


Upplagt för fotbollsfest!

Idag är en sån där arbetsdag som kommer att snigla sig fram bara för att jag inget hellre vill att den ska ta slut! Efter matchen ska jag nämligen ta mig ner till T-Centralen och hämta upp lillsyrran Ellinor och forsla henne och mig själv vidare till Solna och Råsunda.
Ikväll smäller det nämligen. Derby mot Djurgården. Blodigt allvar och mycket folk på läktarna.
Har precis retat gallfeber på en av killarna som städar hos oss här på kontoret, han blir lika sur varenda gång han är inne på mitt kontor och får syn på mina AIK-urklipp som jag har på väggen. Idag hade jag dessutom min AIK-tröja på mig när jag öppnade för dem vilket gjorde att han nästan satte i halsen, stackarn.
Han skulle dock inte bevittna slakten i afton vilket nog är tur. Med de klena nerverna skulle han nog få hjärtattack redan vid avspark.

Läste i Metro i morse att Dulee Johnson försovit sig till en träning och därmed är petad i kvällens match. Detta borde bana väg för Tjerna och det har jag inget negativt att säga om. :)

Nu kör vi!

Hur man bäst fördriver en söndag

Gå in på Youtube och titta på detta:



En aktiv dag håller nikotinet borta

Idag har jag varit så jäkla duktig, om jag får säga det själv! Och det får jag ju. Det är ju min blogg.
Började kvällen igår med att sluta snusa till exempel. Inte illa efter elva år! Men visst är det svårt att lära gamla hundar att sitta. Abstinens är bara förnamnet av vad jag har upplevt idag.
Jag är helskakig och måste hela tiden sysselsätta mig med något för att inte sitta och tänka på hur nära det är till macken, och hur billigt det egentligen är med 40 kronor för en dosa nu när jag fått lön och allt.
Sagt och gjort. Började lördagen med att ringa mamma Eva för att rapportera om gårdagskvällen. Blandad respons där. Pluspoäng fick jag för två saker; 1 - att jag inte blev full, och 2 - att jag kom hem innan klockan 12.
Minuspoäng för att jag somnade på tunnelbanan. "Det får man inte göra, det finns så mycket konstigt folk som åker tunnelbana".
Jo, jag vet. Jag åker själv tunnelbana på daglig basis.

Efter att ha pratat en stund med moderskapet så duschade jag, fixade håret (ett projekt som tar minst 40 minuter efter avslutad dusch - ett helvete är vad det är) och sen kilade jag iväg till biblioteket.
Någon typ av loppmarknad ägde då rum i vårt lilla centrum. Med tanke på mängden av russin som satt vid små bord så skulle jag tippa på att loppmarknaden ägde rum i Lions regi. Det luktade kladdkaka.
Bekämpade lusten att slita kladdkakan ur händerna på den lilahåriga damen som stod vid kakbordet, och lämnade tillbaka mina böcker och lånade en ny innan jag kilade ut och hoppade på bussen.
Mot Willys för att storhandla.
Kom hem svettig, snusbegärlig, skitsur och många hundralappar fattigare.
Sen diskade jag. Vad sägs om den va?
Det projektet tog mig bara 1½ timme så det var väl utnyttjad tid.

Nu har jag dessutom bäddat rent i sängen, plockat undan 25 kilo kläder som legat på helt andra ställen än i garderoben, gått iväg med soporna och fyllt på med toalettpapper på badrummet.

Nu är klockan 19:45 och jag är beredd att sälja mig själv på torget för en snus. Men det ska jag inte göra. Inte just nu i alla fall. Nu ska jag nämligen läsa min bok.

Dagen efter kvällen före

Igår var vi ute och gjorde stan osäker. Först ett besök på Texas Longhorn på Upplandsgatan, som jag tänkte recensera lite nu.

+    Trevlig personal, snyggt klientel, god margaritha

-     Texas no bean chilin såg ut (och smakade lite) som bajs

Sen var det karaoke där H som vanligt excellerade med välsång (obs: ej valsång. Den stod jag för). Två särskilt minnesvärda ögonblick var Linda och H:s duett av "Två av oss" med X-Models samt Matthias och Johans version av "Märk hur vår skugga".


H sjunger tvåstämmigt.

Efter en sångfest så ville resten av gänget ut på Söder och jag följde med ända till entrén, sen gick jag tillbaka och åkte hemåt istället. Givetvis hann jag somna på vägen mellan Medis och Slussen vilket gjorde att jag fick åka till Gamla stan och vända. Jag blir så trött på mig själv...


Mat mat mat

Hungrig som en varg är jag!
Tur att det snart är dags för mig att möta upp de andra små rävarna på Odenplan och trycka i sig lite mat!
Efter middagen blir det då karaoke, något jag ser fram emot med skräckblandad förtjusning.
Kan ju inte ta en enda ren ton som jag inte hittat på själv. Eller förresten så kan jag nog inte ens ta en ren ton även om jag har hittat på den själv...

Jag och H brukar sjunga tillsammans. Fega lite sådär. Men jag är fegast (eller snällast, beroende på hur man ser det) och brukar hålla mikrofonen på en armlängds avstånd så att jag inte hörs. Hehe.

 

 


Fredagseftermiddag

Glömde ställa klockan igår kväll när jag gick och lade mig, och försov mig i morse. Inte så mycket som tur var (kom en halvtimme för sent) men tillräckligt för att jag ska vara sliten och seg idag.
Håller på att gäspa käken ur led och nu är det till råga på allt dags för personalmöte.

Gääsp.


Efter regn kommer sol

Jobb, jobb och jobb. Är helt slut.
Som tur är så ska jag iväg med mina ekonomi-vänner ikväll efter jobbet och äta, dricka och sjunga bort våra sorger.

Det finns inga som festar som ett gäng ekonomer.
I alla fall inte som de som jag känner. :)


Rättning i leden!

Va fan! På grund av min eviga hunger hann jag inte med att redovisa AIK:s laguppställning innan andra halvlek.
Därför kommer den nu, som den såg ut från början. Med tanke på att vi ligger under med 2-0 så skulle jag tippa på att vissa ändringar kommer göras.

Målvakt: Daniel Örlund

Backar: Markus Jonsson, Per Karlsson, Jos Hooiveld & Nils-Eric Johansson

Mittfält: Gabriel Özkan, Jorge Ortiz, Dulee Johnson & Bojan Djordjic

Anfall: Ivan Obólo och Flávio

Kom igen nu grabbar, bättre kan ni! Tänk på serieledningen som hägrar vid vinst, 2 poäng över IFK!



Jag hatar fanimej Skåne. Ge tillbaka skiten till danskarna säger jag bara...

Moderna myter

Läste i morse i Metro om lite olika, klassiska myter. Flera av dem känns som så vedertagna fakta att jag aldrig ens funderat över att de skulle kunna vara myter:

1. Strutsar stoppar huvudet i sanden.
Myt: Ingen har någonsin sett en stuts stoppa huvudet i sanden när den känt sig hotad. Och varför skulle den? Den sparkar ju som en häst!

2. Albert Einstein hade dåliga betyg.
Myt: Han hade utmärkta betyg. Detta är bara ett argument för att få imbeciller att känna sig lite duktigare.

3. De vise männen var tre stycken.
Myt: Man vet inte hur många de var, bara att de gav tre gåvor. Och helt allvarligt, som om det skulle finnas mer än tre visa män?! Jag har banne mig knappt träffat en karl som känts ens halvklok.

4. Guldfiskar har dåligt minne.
Myt: Guldfiskar har ett ganska bra minne. Då måste det betyda att de antingen är väldigt lättroade eller också väldigt, väldigt dumma, som finner sig i att simma runt i en liten skål med vatten.



Sparkar hellre än gömmer sig


Duktig i skolan


Kan lika gärna ha varit ett gäng på fjorton personer


Inte glömska - bara lättroade?

Tjejen som pratar med hundar

Jäklar vilken kväll!
Jag som trodde att jag bara skulle hem och slappa, tvätta håret och invänta "True blood" efter jobbet. Icke.
Direkt efter jobbet åkte jag hem till syrran i Enskede och pussade lite på systersonen och påbörjade det massiva arbete det innebär att klippa Emmas hår.
För det första så har hon hår tjockt som jag vet inte vad, och till råga på allt så är det extremt glansigt och halt vilket innebär att det är ett litet helvete att få håret jämnt och snyggt när man klipper.
Jag är ju lååångt ifrån någon mästerfrisör men att trimma lite slitna hårtoppar anser jag mig klara av.
Det tog mig 1½ timme att bli klar, och efteråt så var hon ca: 5 centimeter mer korthårig än vad hon önskat. (Note to self: prata och gulla inte med bäbisen medan du klipper. Man förlorar lätt koncentrationen då.)
Hon hade ju inga dåliga krav heller. Jag fick en bild på en pageklippt Nicole Richie under näsan så fort jag klev innanför dörren. "Så här vill jag se ut!"
Jomen tjena.
Jag vill se ut som Cameron Diaz, men jag ser inte det hända nån gång i framtiden.
Hon var dock nöjd när jag åkte därifrån så helt ute och cyklat kan jag ju inte ha varit.

Det var på hemresan som det hände. Något oväntat, helknasigt och skitroligt.
Jag sitter och pratar med S i mobilen när bussen svänger in vid en hållplats och stannar för att släppa ombord en alkisfarbror. I mörkret utanför urskiljer jag en schäfer som sitter vid busskuren och utgår från att det är alkisfarbrorns eftersom även hunden kliver på bussen. Alkisfarbröder har ju, som alla fördomsfulla vet, en faiblesse för just schäferhundar.
Framme vid min hållplats kliver jag av, med hunden i hälarna. Döm om min förvåning när alkisfarbrorn sitter kvar på bussen när den åker iväg!
Kvar står jag, med hakan nere vid knäskålarna, och en tjej till och tittar ömsom på varandra och ömsom på hunden. Efter att ha fånglott en stund och konstaterat att ingen av oss äger hunden, så tar vi med den till närmsta gräsplätt där Jenny (som tjejen hette) underhåller schäfern med en pinne samtidigt som jag ringer polisen.
Ingen patrullbil ledig, men det vore jättebra om ni kunde fånga in hunden och ta med den till närmsta polisstation. Jo, tjena. Hunden har inget halsband, ännu mindre ett koppel, och jag har inget körkort. Det sistnämnda har dock Jenny och utan överläggning beger vi oss hem till henne för att hämta bilen. Som koppel använder vi min vita, fluffiga, fransiga halsduk.
Efter att ha fått väginstruktioner av Jennys kille så får vi också reda på att stationen i fråga är stängd tillsvidare. Jag ringer polisen igen. Den här gången kommer jag med nyheter, vi har lyckats urskilja en märkning i hundens öra och hoppas att polisen ska hitta hunden i registret och ringa ägaren. Fem minuter senare ringer en överlycklig ägare upp, och meddelar att de hämtar hunden på rot, bara vi stannar där vi är. Det gör vi.
Hunden ligger förmodligen hemma i en varm soffa nu och blir ompysslad efter sitt äventyr, och jag kan gå och lägga mig med ett riktigt gott samvete. För en gångs skull.
Slutet gott, allting gott.



Sup o svälj, snart är det helg!

Jahapp, då var man på jobbet igen då. Onsdag idag och äntligen ser jag ljuset i slutet av tunneln!
Nej, jag är inte döende (vad jag vet. min skrumplever skulle kunna ha nåt för sig som jag ännu inte är medveten om) utan jag längtar efter helg som vanligt.
Inte så att jag inte trivs med mitt jobb, för det gör jag. Speciellt nu när jag börjat med ett organiseringsprojekt modell större. Det är bara det att det är så skönt med helg, man får sova hur länge man vill bland annat.
I och för sig är min helg lite i fara, upptäckte igår att "Animal Planet" helt plötsligt inte längre finns tillgänglig på mitt digitaltv-kort. Vad ska jag nu somna om till på lördagsmorgonen??

Fredag blir hur kul som helst förhoppningsvis, ska iväg på karaokekväll med H och hennes jobbarkompisar. Sist vi gjorde det så utvecklades det hela till en röjarkväll som saknar motstycke i modern tid, så jag får väl se hur fräsch jag kommer vara i helgen egentligen. :)

På måndag kommer sen min lillasyster Ellinor på besök till huvudstaden, för att ansluta med mig till Råsunda där vi ska se AIK krossa Djurgården för andra gången i år. Självklart har jag uppfostrat lillasyster till att vara AIK:are som jag. Lillasyster nummer 2 (som egentligen är lillasyster nummer 1 eftersom hon är äldre än Ellinor, men skitsamma) är också AIK:are men hon skulle nog kräva betalning för att gå och se en match. Har aldrig varit mycket för sport hon.

Nu såg jag att det 597:e mailet för idag trillade in i jobbmailens inkorg. Kanske dags att börja arbeta lite?


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0