Behaglig lördag

Försökte skriva ett mobilinlägg när jag satt på tåget igår, men det verkar som att det inte funkade..
Har iaf kommit tillrätta hemma hos mamma och har varit grymt produktiv idag.
Var uppe med tuppen, redan klockan sju i morse, eftersom Léon vaknade då och började "prata". Halv tio bar det av till Sura för att göra en snabbvisit hos mormor och morfar uppe på loppisen där de agerade försäljare. Mormor lyckades kränga på nån stackare en hel soffa! Skitful var den också, men min mormor är så skräckinjagande så hon skulle nog banne mig kunna sälja is till en eskimå...

Sen har jag käkat tacos, färgat både syrrans och mammas hår och plockat mammas ögonbryn.

Nu sitter jag bara och väntar på att det ska bli söndag så att jag kan åka och se matchen. Är redan så jäkla nervös så jag har ont i magen...Tveksamt om det kommer kunna slinka ner nån mat imorn överhuvudtaget.

Kom igen nu Gnaget!

Nu drar jag!

Nu stänger jag ner datorn och sticker hem till mamma och pappa över helgen. Ska bli grrrreeeaaat! :)

Dagens skratt (jag älskar UR)


Om strippen syns för dåligt på bloggen så hittar du den här:
http://channels.msn.se/serier/default.asp?cat=rocky&count=0&date=20091030

En glad överraskning

I morse när jag som vanligt skulle till soprummet för att slänga katternas äckelpåse så fick jag en glad överraskning.
Någon hade grovstädat soprummet!
Det låg inga sopor på golvet, kärlen var renskrubbade och ställda i fin ordning utmed väggarna och det bästa av allt. Det luktade såpa där inne!
Inte sopa alltså, utan såpa!

Trodde inte att man kunde bli glad för något dylikt, men jag känner redan nu att detta har gjort min dag så mycket bättre.
Nu ska jag bara jobba en halv dag (kör till 13:00 idag) och sen stressa hem för att hämta katter och packning innan det bär av mot Västerås.
Och på söndag är det match. Är redan nervös så jag mår illa. Så fort någon nämner matchen så känns det som att hjärtat stannar. Det är så nära nu att jag nästan kan känna lukten av guld. Men det står elva göteborgare i vägen först.
Får vi bara stopp på Hysén så tror jag att detta ska kunna ordna sig.

Ivrig att komma iväg?

Romulus är laddad inför att åka hem till mina föräldrar. Därför tyckte han att det var lika bra att lägga sig i reseburen redan nu så att jag inte glömmer honom. Synd bara att han lade sig i fel bur. Hans bur är blå och två storlekar större än Scarletts. Av naturliga skäl då han är två storlekar större än henne.



Är redan trött efter helgen. Innan helgen.

Hemma efter ännu en hård arbetsdag. De som säger att det är glassigt att jobba på kontor har aldrig handskats med Moderna Försäkringars provisionsutbetalningar, det märker ju jag det.
Alla poster är ytte-pyttesmå, känner mig alltid som en sömmerska på 1800-talet när jag ska registrera deras betalningar. Eftersom allt är så smått (texten och siffrorna alltså) måste jag sitta med ryggen böjd i en skum vinkel och helst kisa lite lätt för att kunna se vad det står. Vore ju lite olyckligt om jag registrerade fel provisionssumma, då blir inte mäklarna glada.

I alla fall så borde jag ägna kvällen åt att packa inför min lilla Sverige-turné som jag ska ta mig för helgen. Första anhalt imorn blir Västerås, där jag blir upphämtad av pappa. Iväg till Sura för att lämna kattrackorna, och sen till Hallsta och mamma. Lördagen tillbringas till större delen i Hallsta med ett depåstopp i Sura (igen) för att hälsa på mormor och morfar. Och på söndag åker jag till Göteborg för att se guldmatchen, och slutligen tillbaka till Stockholm igen. Puh.
Kommer ju knappast känna mig utvilad efter denna helgen...

Faktum är att jag nog kommer att känna mig precis likadan som jag gjorde när denna bilden togs:


En väldigt ung, parant dam som nyligen vaknat till liv efter att ha däckat i duschen klockan tre på eftermiddagen. Valborg 2006 i Örebro.

Fråga inte ens om partyhatten. Alla hade partyhatt. Och kalastutor.


Som sagt. Partyhatt och kalastuta var obligatoriskt. Oavsett ras, storlek och konsistens.

Minne från tiden som flytt

Satt och funderade lite nyss när jag åt min lunch och slöbläddrade i en Metro som jag redan läst en gång.
Av någon outgrundlig anledning kom jag att tänka på Pär.
Pär var (är, han lever. Välmående får man hoppas) en kille som jag "träffade" när jag gick i ettan på gymnasiet (ettan för andra gången alltså, när jag hoppat av samhäll och valt estet istället).
Jag kommer inte ihåg hur jag träffade honom, jag kom inte ens ihåg honom. Trodde jag. För nu på lunchen så kom jag alltså att tänka på honom. Skitsnygg kille, tyckte jag då i alla fall, med blonda dreads. Och så hette han som sagt Pär. Pär med ä. Kommer ihåg hans efternamn också, men väljer att inte hänga ut honom utifall han nu av någon mystisk anledning skulle hamna här.

Det stör mig lite att jag inte kommer ihåg hur vi träffades första gången. Jag vet bara att jag tyckte att han var skitsnygg och en eftermiddag så åkte jag hem till honom (överenskommet alltså, jag är ingen vansinnig stalker) i hans lägenhet som han delade med några kompisar i den absolut skabbigaste delen av lilla Surahammar, där jag bodde då.
De bodde typ ensamma i hela trappuppgången förutom ytterligare några kompisar som bodde i lägenheten mitt emot.
När jag kom dit så stod lägenhetsdörren vidöppen fast ingen var hemma. Dörren till mitt emot-lägenheten var däremot stängd.
Har för mig att vi kollade på nån film och sen har jag för mig att vi hade sex. Ber om ursäkt om jag fläckar ditt rykte Pär, om det nu inte var så att vi hade sex. Kommer inte ihåg om det var bra heller, om vi nu hade sex vill säga. Förmodligen var det inte det, jag var 17 och han var nåt/några år äldre/yngre.

Han var uppifrån landet nånstans och bodde nere hos oss för att plugga media på Suras coola mediacenter. Tjej hade han också där uppe. Hm.
Undrar vad som hände med Pär? Har han kvar sina dreads?

Om jag skulle hitta honom på Facebook och adda honom som vän, skulle han komma ihåg mig då?

Dagens skratt


Breaking news

Fick nyss sms från syrran. Léon har fått sin första tand!
I mitten av undre tandraden sitter den lille rackarn'. Herregud, snart kommer ungen be mig att köpa ut folköl...

Bye bye Bajen

Har en sargad och sönderskriken röst idag efter den usla matchen mot Örebro igår. Ska det bli något sm-guld på söndag så lär de spela upp sig ordentligt.
Men det räcker med oavgjort nere i Götet för att bucklan äntligen ska gå till mitt älskade AIK. Efter 11 år kan man ju verkligen tycka att det är vår tur!

Lider lite med min kompis Linda idag. Hon är Hammarbyare och det blev ju klart igår att Bajen åker ur Allsvenskan. I vanliga fall skulle jag ha skrattat hånfullt och satt upp ett urklipp från Metros framsida med texten "Bye bye Bajen" på min wall of shame, men det gör jag inte idag.
Det är lätt att vara storsint när man spelar om sm-guldet.


Laddar stämbanden

Snart dags att packa ihop här på kontoret och så sakteliga börja bege sig mot Solna och Råsunda stadion, där förhoppningsvis maskinen AIK kommer köra över Örebroarna så det sjunger om det.
Min far, som är anti-AIK personifierad, tror på ÖSK-seger med 4-0. Så nu har jag sagt att efter vi har vunnit ikväll och jag sätter mig på tunnelbanan på väg hem, då ska jag ringa till honom och sen ska jag bara skratta honom i örat i luren hela vägen hem till Nacka!

Kommer bli hes, men det är det värt! :)

Jag har förresten bestämt mig för vilken hårfärg jag ska välja. Det blir höstbrunt en omgång till, sen är ordningen återställd och jag blir mörkbrun i kalufsen igen.
Ska även klippa mig på måndag. Välbehövligt minst sagt.
Fick dock leta på hitta.se i vad som kändes som 22 år innan jag hittade en frisör som inte ville skinna mig in på bara benen för en klippning.
Hår 3000 i Sergelgången - here I come! Var beredda på att få något att bita i, detta skatboet har inte sett en sax på snart ett år...

Argt (och nästan lite politiskt) inlägg

Hade en jättekonstig dröm i natt. Drömde att jag fick reda på att jag var gravid med tvillingar och sista dagen för att göra abort var dagen därpå. Hade fortfarande ångest när jag vaknade.
Drömmen kan nog förklaras med att jag såg de där galenpannorna i lördags, som stod på Plattan med plakat visandes blodiga foster och som skrek att abort var mord.

Abort är någonting som är upp till var och en. Man känner sig själv bäst, och möjligheten ska finnas om man blir ofrivilligt/oplanerat gravid.
Dock ska inte abort användas om man bara är för jävla lat eller korkad för att använda preventivmedel, och heller inte för att uppfylla önskemål om kön på barnet.
Blir upprörd när jag läser om att aborter av foster med Downs syndrom har ökat på sista tiden. Det är bevisat sedan länge att barn som föds med Downs syndrom oftast får fullvärdiga liv, som vilket barn som helst dock med ett handikapp. Att man som blivande förälder känner att man är för fin i kanten/inte orkar med för att få ett barn med DS, är en skandal utan dess like. Det är jobbigt att ta hand om ett barn oavsett om det har ett handikapp eller ej, givetvis kan det bli mer jobbigt med ett handikappat barn men det är ju fortfarande ERT BARN. Dessa borde stenas på öppen gata. Var jävligt tacksamma att ni kan få barn istället, det är en gåva som inte är alla förunnat.

Nu är mitt arga debattinlägg klart. Alla hatmail skickas till: [email protected], där de automatiskt sorteras in i skräpposten och slängs.

Apskaft

2-2 i matchen nu. Har helt andra känslor i magen än för en halvtimme sedan.
För tillfälle handlar det mesta om mögel, kloak, avgasrör, rutten fisk och broccoli.

Att jag ens blir besviken. Innan avspark "visste" jag att IFK skulle vinna.
Hoppet är det sista som överger människan. Kom igen nu HBK!

Vad var det jag skrev?

Medan jag knattrade ner det förra inlägget så hann Göteborgsasen reducera till 2-1.
Fy fan.
Jag är officiellt nere på jorden igen.

Borde ha vetat bättre. Alla gamla fotbollsspelare vet att en match är 90 minuter lång. Minst.
Glömde bort ett tag bara. Vågade drömma för en sekund.
Förlåt mig då så jävla mycket!

Jultomten kommer tidigt i år

Un-fucking-believable. Halmstad leder med 2-0 över IFK Göteborg efter första halvlek.
Halle-fucking-luja.

Euforin som fyller min kropp just nu går inte att beskriva. Men jag ska göra ett försök.
Det känns som:
* när man har varit jättevansinnigt kissnödig i flera timmar och äntligen får gå på toaletten
* att jag vill både gråta och spy samtidigt
* om jag har 14 000 fjärilar i magen
* om jag är kär för första gången
* jag vill springa naken på stan

Måste ta ner mig själv på jorden snart. Detta är inte sunt. Göteborgsjävlarna kan när som helst förstöra idyllen.
Men om Halmstad vinner ikväll. Då kommer ni höra vrålet vänner. Oh ja.

Mörkbrun eller höstbrun?

Efter att ha varit på kurs hela dagen så var det skönt att få komma hem lite tidigare och slänga sig i soffan. Superbra kurs för övrigt, det var nog till och med den bästa jag varit på sen jag började i januari!
Tyvärr var maten vi fick ganska äcklig, men det var den sist jag var där också. Man får helt enkelt vara glad för att man får mat överhuvudtaget!

Nu sitter jag och funderar på om jag ska färga håret eller inte. Jag behöver det verkligen, utväxten är inte av denna världen, och jag har hårfärg hemma. Frågan är bara om jag verkligen vill färga just den färg som jag har hemma...
Köpte en mörkbrun färg som alltid, men den färg jag har i håret nu är av tonen "Höstbrun" vilket är en ljusare brun färg med lite rött i - ganska snarlik min naturliga. Så nu kan jag inte bestämma mig, tillbaka till gamla, hederliga mörkbrun eller köra en färgning till med "Höstbrun"?
Att de viktiga frågorna i livet ska vara så svåra! :)

                                   

Kurs imorn

Superstress på jobbet idag igen, och ont i magen har jag. Smällde i mig tre kokta ägg och ett halvt paket Tom&Jerry-kex när jag kom hem idag. Varför vet jag inte, men jag ångrar mig.

Nu ska jag packa väskan inför morgondagen då jag ska på kurs med Kurt. Nej, det ska jag inte. Eller, jo jag ska på kurs men jag tvivlar på att nån kommer att heta Kurt där.
Om inte minnet sviker mig så är det en tjej som heter Marie som håller i det hela.
09:30-16:30 utan dator. Kommer att kännas som högstadiet all over again, fast utan mina söta vänner.

Oj, vad jobbigt det kändes just nu att gå dit imorn. Speciellt med tanke på att jag nyss mindes att sist jag var på en av dessa kurser så gick allt över mitt huvud. Jag fattade noll och intet. Då hade jag iofs bara jobbat i tre månader men ändå. Risken finns att jag kommer sitta i mitt eget La la land om historien upprepar sig.

Skönt att slippa kontoret för en dag dock. Mitt kontor luktar instängt och gamla papper. Vädra är inte att tänka på, då fryser jag ihjäl. Alternativt blir förkyld igen och det fixar inte min ekonomi.
Kollegan M har infört nya regler: varje nysning kostar mig 3 kronor från lönen. Tur att hon inte talat om detta för ekonomichefen, då hade jag haft en månadslön på 23 kronor. Innan skatt.
Idag höjde M ribban ytterligare. När jag satt i samtal med en nisse på Alecta så drabbades jag av ett akut, kvävande hostanfall. Avslutade väsande samtalet och förväntade mig medlidande och snälla ryggdunkningar. M sticker in huvudet och säger: Det är 5 spänn för hostningar...

Veckoplaneringen ser trevlig ut

Ska på banken idag igen på lunchen. Känns som att jag inte gör annat...och ytterligare en gång kommer det att bli inom kort.
Ska dit idag för att boka tid med en handläggare. Måste se över mina finanser har jag kommit på.
Så dags nu men bättre sent än aldrig.

För övrigt så bjuder veckan på många godbitar:
* Tisdag: utbildning hela dagen
* Onsdag: match på Råsunda AIK-Örebro. Måste-match av stora mått!
* Fredag: åker hem och firar lilla mamma som fyller år IDAG.
* Lördag: Matias flyttar upp hit till Stockholm. Äntligen!
* Söndag: flyger ner till Göteborg för att se sista, och förmodligen avgörande matchen IFK Göteborg-AIK

Ångesten från gårdagen är borta men har ersatts av en rungande huvudvärk.

And with that. I say good night.

Har ångest och hjärtklappning ikväll. Orkar inte blogga så mycket om det så jag säger god natt.
Imorn är jag tillbaka i gammalt gott slag igen, lovar.

Serieledning och salamilukt

Sådärja, ordningen återställd dvs AIK tillbaka i tabelltopp efter 1-2 mot Hammarby på Råsunda idag!
Svinkallt i vanlig ordning, men grym stämning på läktaren.

Mål idag av Flávio och super-inhopparen Kenny Pavey, som bara behövde 2 minuter på planen innan han forcerade in AIK:s segermål!

Nu har jag ingenting att gnälla på idag, förutom att det av någon outgrundlig anledning luktar salami i min hall.
Jag äter inte ens griskött...




Derbydags!

Hade en härlig shoppingeftermiddag med Emma och Léon igår! Det blev en riktig heldag då jag hämtade upp dem klockan elva och sen var vi inte klara på stan förrän klockan fem på eftermiddagen.
Då var det många påsar att släpa på vill jag lova! Tur att Léon fortfarande åker i barnvagn, man kan lassa i princip hur många påsar som helst på en sån. :)

Lunchade gjorde vi på Max. Lika gott som alltid även om jag blev besviken på deras bearnaisedip. Har alltid tyckt att deras dip har varit den godaste av alla hamburgerkedjornas, men igår fick jag en som enbart smakade smör. Nästan så jag kräktes lite i min egen mun faktiskt. Har de gjort om dippen eller är det jag som ändrat min smak?

Léon skötte sig exemplariskt och sov nästan hela eftermiddagen, och när han inte gjorde det så låg han i vagnen och sjöng för oss. Det är nästan så jag vill ha en egen bäbis. Men bara nästan.

Efter hemkomsten från stan var det bara att snabbt hoppa in i duschen och göra sig i ordning för nästa aktivitet: fest hemma hos Linda.
Vi hade superkul, men jag bangade utgång. Börjar bli gammal och trött, hänger inte med i tempot längre...

Idag fick jag en välbehövlig sovmorgon och ska snart börja röra mig utåt. Dags för derby: Hammarby-AIK.
Är så nervös att jag inte vet på vilket ben jag ska stå. Idag gäller det!
Och vi är bara ute efter guld!


Nu drar jag ut på shoppingtur deluxe

Lyckades förhandla tiden lite med syrran angående vår shoppingrunda. Så nu ger jag mig av och möter upp de små liven i Enskede!
Är rätt glad att jag åtminstone fick en liten sovmorgon, tydligen så har syrran och Léon varit uppe sen sju i morse..
Men jag kommer ju att vara efterlängtad i alla fall!

Tjuvtittat

Det här kan vara den roligaste tjuvtittningen på www.tjuvtittat.se, någonsin!

Från en blogg på Gamereactor

ner_tjuv


Vi ska sy och vi ska klippa..

Sitter och är irriterad. Detta på grund av att jag nyss har suttit i en halvtimme och sytt fast alla knappar (åtta stycken) i min kappa. Jag har använt kappan 2 gånger sen jag köpte den, och två knappar hade lossnat helt och resterande satt löst. Kasst är vad det är.
Men men, nu är kappan klar för användande igen och redo för min julklappsshopping imorn.

Fick sms från syrran idag på eftermiddagen angående vilken tid vi ska ner på stan imorn. Så här skrev hon: "Ja, jag och Léon brukar vakna vid åtta på morgonen, så nån gång efter det kanske?"
Då tänkte jag två saker:
1. Är hon galen, aldrig i livet att jag tänker ställa väckarklockan på en lördag för att dra ner och shoppa.
2. Det var ju ett upplysande förslag, nån gång efter klockan åtta på morgonen lämnar ju en hel del tider kvar att välja på...

Mitt förslag var vid elva-halv tolv tiden. Mer konkret och betydligt mycket mer humant på en lördag.

I love Swedbank i Stockholm

Om några minuter är det dags för mig att gå på lunch. Därför var jag nyss på toaletten.
Jag har upptäckt att jag ofta gör så. Går på toaletten några minuter innan det är dags för lunch, eller precis innan det är dags att gå hem. Även om jag inte är så jättekissnödig.
Är det för att jag inte vill "slösa" med min lediga tid för så simpla saker som toalettbesök? Eller är det för att få tiden att gå?
En kombination av båda ovanstående skulle jag tro.

På lunchen ska jag gå på banken. Det brukade vara en sak som jag fasade för när jag bodde i Göteborg. I Göteborg går nämligen alla stans pensionärer på banken vid lunchtid. Jag kunde ibland komma in på banken och mötas av skylten: "Nu betjänas nummer 33", snegla ner på min nytagna lapp och se nummer 73 på den. Och två kassor är öppna för kassaärenden. Kassa ärenden snarare. Verkar inte som att Swedbank gillar kontantkunder, de vill bara sälja och teckna och mäkla och allt vad de nu gör - inte sätta in eller ta ut pengar. I alla fall i Göteborg.

Trodde det skulle vara sju resor värre här i stan men det är precis tvärtom. Här går det fort på Swedbank, här tar alla kassor emot oss kontantkunder. Och det är nästan aldrig kö. I love it!

Fredag och löning minsann

Somnade, som vanligt numera, tidigt igår efter en överdos av pepparkakor och mjölk.
Mjölk är banne mig livets dryck! Det år jag inte kunde äta/dricka möjlkprodukter var det värsta i mitt liv, men nu är jag tillbaka i gammal, fin form och häver i mig minst en liter om dagen av det vita guldet.
Hann iaf kolla på "Nöjespokalen" innan jag slocknade, ett i mitt tycke väldigt trevligt program om det inte vore för Sofia Wistams KATASTROFALA dåliga uttal av engelska namn samt Josefin Crafoord.
Jag tål verkligen inte Josefin Crafoord, hon är som en trettonåring med Adhd som dessutom har druckit sina första, fnissiga folköl.
Hon kan ju förbanne mig ingenting om populärkultur heller, och när Schulman för en gångs skull kan någonting så ska hon ifrågasätta det. Jag hade slagit ner henne på fläcken om jag hade varit Schulman.

"Babsan" och Lotta Brommé får man ju säga att de haft en jäkla tur att de kommit så pass långt i tävlingen som de har gjort. Lotta får ju stå för hjärnkapaciteten i det laget om man säger så, "Babsan" sitter ju bara och lallar och skryter.

Idag är det äntligen fredag, och detta ska jag fira med en öl på närmaste hak. Skulle tro att det blir O'Learys, för att smöra lite. Har sökt ett extrajobb där så jag tänkte slå två flugor i en smäll: dricka öl och sälja in mig själv. Fast det kanske inte blir så lyckat när jag tänker efter...om jag blir för packad menar jag...
Men nej, jag ska bara dricka en öl. Max två. Måste vara på alerten imorn när jag ska ut på shoppingrunda med Emma och lilla Léon. Nu börjar nämligen julklappsracet för min del!

Jag är värd en belöning

Jag gjorde inte bort mig alls på mötet så det var ju bra. Annars brukar inte kombinationen jag och viktiga-möten-med högt-upsatta-och-fina-personer vara så lyckad, men jag skötte mig fint idag om jag får säga det själv.
Det kan ha berott på att fond-gurun inte alls var nån kostymnisse med ett kvastskaft uppkörd i röven utan mer var av amerikansk bilförsäljar-typ.
Dessa karaktärer är väl inte heller helt roliga att ha att göra med, men jag kan hantera sådana betydligt bättre än den första kategorin jag nämnde.

Nu sitter jag mest och rullar tummarna och väntar på att få gå hem. Tror att jag ska unna mig någonting gott, nu när jag skötte mig så bra på mötet. Det är jag värd. Seriöst, mamma hade fått tårar i ögonen om hon hade sett mig. Jag:
- Ifrågasatte ingenting med vass röst (Jag ifrågasatte ingenting alls faktiskt)
- Jag var propert klädd
- Jag gäspade inte (synligt)
- Jag skrattade artigt på rätt ställe
- När jag skrattade så asgarvade jag inte, utan smålog milt och vid ett tillfälle utstötte jag ett behärskat "haha"
- Jag lade mig inte ner och rullade på golvet av uttråkan
- Jag såg i alla fall ut som om jag lyssnade uppmärksamt och intresserat

Efter sådana ansträngningar så förstår ju vem som helst att jag förtjänar en belöning!

Mannen, myten, legenden är här! *ironi*

Alla mina kollegor på kontoret är alldeles exalterade och uppe i varv. Tydligen så ska vi få besök av nån fond-guru idag och alla är så till sig i trasorna att jag nästan kräks lite i munnen.
Visst, jag gillar absolut mitt jobb men jag drar gränsen vid att nästan gå med hoppsa-steg bara för att nån farbror ska dyka upp och prata fonder.
Får se hur mycket jag gör bort mig på mötet...I'll be back med rapport i eftermiddag.

90-talsmode

Jag har funderat lite på det här med alla fjortisbloggare...Säga vad man vill om dem, men det är ju snygga tjejer.
Under hela färgpaletten med pastellfärger de har i ansiktet så är de ju riktiga sötnosar allihop. Jag var definitivt inte så där snygg när jag var i deras ålder. Fast det kanske är en orättvis jämförelse, det är ju inte så jävla lätt att vara high fashion i Musse Pigg-tights och kinaskor. Eller för den delen i Adidasbyxor, Championtröja och Fila-skor, vilket var de kläder man skulle ha när jag var ung.

Ångesten är total när jag sitter hemma hos mamma och tittar i fotoalbumen, de som snackar skämskudde i samband med "Färjan" har inte sett mina ungdomsfotografier det är ju helt klart.
Ta bara en sån sak som min skolavslutningsoutfit i fyran; röd långkjol i crepetyg, vit ribbad bomullstop, lång röd och vit batikmönstrad västliknande tunika och kinaskor.

Eller varför inte plocka en godbit från klassfotot i femman? Blå jeans, utan passform, och en svart t-shirt med Anaheim Mighty Ducks-tryck.

Man får heller inte glömma favoritutstyrseln från åttan: pösiga, rutiga byxor, nitskärp, grön munkjacka i oversize som dessutom hade fullt med svart färg efter spritpennor i "kängurufickan" på magen. Till detta: Dr Martens. Förstås.

Det är tur att jag tagit mitt förnuft till fånga på senare år. Idag sportar jag jeans som hänger i röven ihop med ett urtvättat, blått linne och över detta en sjal som för bara några dagar sedan användes som hundkoppel. 
Och nej, jag har inte tvättat sjalen emellan. 

 


Vinkade farväl och vaknade blind

Så här i efterhand känns det kanske inte som att det var en briljant idé att sova med sovmask när man har synfel av stora mått.
Vaknade i morse och var helt övertygad om att det till slut hade hänt. Jag hade blivit blind under natten, precis som jag alltid haft mardrömmar om.
Som tur var så avhjälptes blindheten när jag väl vaknat till lite och tagit av mig masken.

För övrigt så bestämde jag mig igår. Till slut.
Jag tycker INTE om "True blood". Tycker till och med att serien är ganska kass. Så gårdagens episod var det sista jag såg av invånarna i Bon Temps. Hejdå. Jag kommer inte ens att sakna er.


Ny sängkamrat i natt

Nu börjar snart "True blood" och sen är det dags för mig att gå och lägga mig tillsammans med min nya kompis: sovmasken "Cooler" från www.daydream.ch


Rättvisa har skipats!

Jag har i vuxen ålder blivit allt mer övertygad om att allt har med karma att göra. Det vill säga: gör du gott så får du gott, gör du ont så får du ont.
Idag fick jag det slutgiltiga beviset.

Bakgrunden är följande:
När jag flyttade in i min fina, lilla lya så blev jag omedelbart osams med en av mina grannar. Hon är en fullblodig psykopat nämligen, totalt väck, inga koppar i skåpet osv.
När vi packat hissen full med kartonger som skulle upp i lägenheten så kom hon nerrusande och skrek i typ panik att hon hade jättebråttom till bussen och att hon behövde hissen för att få med sig barnvagnen. Okej, inga problem sa jag, men eftersom hissen var knökfull så skulle vi åka upp med grejerna och packa ur fort som sjutton så kunde hon ta hissen sen. "Jag hjälper till", sa hon och klämde in sig i hissen. Jag höjde på ögonbrynen men tänkte att "Visst, det går ju snabbare om tre stycken hjälps åt istället för två".
Väl uppe vid lägenheten så plockar vi ut kartonger enligt löpande band-principen och allt flyter på i expessfart. Till slut är det bara överdelen till mitt skrivbord kvar. Eftersom den delen bara är att lyfta på underdelen så hade jag sparat pluggen kvar i hålen. Vad grannen gör är att hon börjar skjuta skrivbordsdelen längs hissgolvet varvid pluggen gnisslar mot det knöggliga underlaget. De går helt enkelt sönder. Jag ber henne sluta, förklarar varför och säger att vi måste bära in delen i lägenheten och att jag ska hjälpa henne så fort jag ställt i från mig kartongen. "Javisst", säger hon. Och fortsätter skjuta på hylldelen.
Till mitt försvar vill jag säga att jag var trött och grinig efter att ha packat, burit, släpat och svettats hela dagen plus att jag inte hade fått någon mat i magen. Jag blir alltså förbannad, ställer mig tätt framför henne och säger med farligt lugn röst: "S l ä p p möbeln". Hon stirrar bara tillbaka med en menlös min.
Då började jag reta mig på henne.

Någon månad senare har jag bokat tvättid. När jag går ner i tvättstugan för att plocka ur de första maskinerna och lägga i nya så ser jag att min tvätt redan ligger i en tvättkorg och att maskinerna snurrar. I tvättstugan står HON och ser dum ut. Följande dialog utspelar sig:
Hon (med menlös röst): -Oj, var det din tvättid?
Jag (trött): -Ja, det är det.
H: -Jag trodde att jag hade bokat...
J: Men det såg du väl på tvättlåset att det inte var din tid?
H: Jag har tappat bort mitt tvättlås så jag trodde att det kanske var mitt nya som värden satt dit..
J (har tappat tålamodet då det är uppenbart att hon försökt sno min tvättid): MEN ÄR DU HELT JÄVLA SINNESSLÖ, DU SER VÄL LÄGENHETSNUMRET PÅ TVÄTTLÅSET!!!!!
H: mumlar ohörbart
J: Va?
H: Du tror inte att jag skulle kunna få tvätta klart..nu har ju allt blivit blött..
J: Nej, jag har jättemycket att tvätta. Du får ta ur dina grejer!
Jag njuter när hon svansar iväg med sin drypande våta tvätt.

Idag läser jag en notis i lokaltidningen:
"Förra tisdagen utbröt ett bråk i en tvättstuga. En 37-årig kvinna tog ut en annan persons tvätt ur torktumlaren. När denna, en 49-årig kvinna, upptäckte vad som hänt knuffade hon in den andra i ett torkskåp. Hon knuffade i sin tur tillbaka och 49-åringen tog då tag om hennes arm och drog till så att klösmärken uppstod. Händelsen är polisanmäld."

Hahahahahahahaha. Jag skrattade i en kvart. Nu funderar jag på att sätta upp en kopia av notisen i hissen och be 49-åringen att höra av sig till mig om hon vill ha ett vittne som kan misskreditera den där haggan!
Originalet av notisen ska jag sätta på kylskåpet.

Filmer jag ser fram emot i höstmörkret!

Så här på höstkanten så är det mysigt att gå på bio ibland, dessutom så brukar det faktiskt finnas en hel del filmer som man faktiskt skulle kunna tänka sig att se.
Dessa är de filmer som jag ser fram lite extra emot att se i höstmörkret:


Har man sett alla de andra och praktiskt taget njutit varenda gång, så får man bara inte missa upplösningen!


Egentligen inte min kopp té men syrran älskar dessa vampyrer och det ska bli mysigt att gå på bio med henne. Filmen kommer med största säkerhet även att föregås av en heldag med shopping om jag känner syrran rätt!


Med typ halva castingen från "Smala Sussie" i rollistan och dessutom "Pölsa" i huvudrollen så kan detta inte gå fel i mina ögon.

Laddat fickorna med det tunga artilleriet

Tokstressig dag på jobbet så jag har inte ens hunnit blogga - galet!
Man kan ju lugnt säga att i mitt yrke märker man inte av någon finanskris, businessen går bättre än någonsin. Känns ju bra för det betyder att jag inte behöver oroa mig för att hitta ett nytt jobb inom en snar framtid. :)

Misslyckades med att ducka undan från en Telenorsäljare när jag var ute och köpte mat på lunchen, så nu har jag förnyat mitt abonnemang och sänkt mina samtalskostnader "till ett minimum". Jo, tjenare.
19 öre minuten kostar det tydligen nu, att jämföra med mina tidigare 69 öre minuten. Hyfsad sänkning i och för sig men sen försökte han pracka på mig en ny mobil också, som var "den senaste uppdateringen" till den söta, rosa Sony Ericsson som jag redan har. 
Tack men nej tack sa jag, eftersom tilläggskostnaden för den nya mobilen skulle göra att jag inte skulle tjäna ett skit på mina sänkta samtalskostnader.

Känner mig ändå nöjd med att jag när som helst inom två år kan steppa in på en Telenorbutik och byta mobil eftersom jag förnyade abonnemanget. Det känns bra att veta att jag kan byta ut Rosa Faran om den skulle börja krångla.
Hör du det, Rosa Faran? Du sitter jäkligt skrynkligt till om du skulle börja konstra! Nu har jag ammunition i bakfickan!

 

Måste ju testa om det funkar så sm

11e1ac7173f9868bf8c9a92f2dff5110.png

Kolla varifrån!

Måste ju testa om det funkar så smidigt med mobilblogg som alla säger..


Usch!

Jag är upprörd! Har precis sett en hemsk film på TV4Film och kan inte släppa hur vidrig den var..
Den heter "Zelly och jag", och jag rekommenderar ingen att se den.
Zappade in på den när det var en timme kvar men det räckte. Trodde att jag hade den klassiska feel good/snyftfilmen framför mig, men inget kunde vara mer fel. Fasansfull!
Därför blir filmen härmed utsedd till:

Dagens Kräka:



Skippar dagens Räka idag. Är för upprörd.

Blodvite har uppstått!

Det har hänt en liten olycka här hemma. Fast det blöder som om det var en stor olycka.
Tydligen så ska man inte klia sig själv på ryggen med en sax...

Lägg ner och väx upp för fan

Blev tvungen att återkomma till bloggen igen efter att ha sett en blogg på förstasidan på blogg.se.
En liten tös som tydligen heter Amanda Falk sjunger lovsånger över chic-lit böckerna "En shopaholic..".
Ni hittar inlägget här: http://amandajosefine.blogg.se/2009/october/mina-larare-visste-om-min-karlek-till-shoppin.html

Jag är långt ifrån någon snobb när det gäller någonting alls, men herregud! Är hon fem år eller?
Vem står ut med att läsa ens fem rader av sån där dynga? Inte konstigt att vi har tvprogram som "Lyxfällan" när dagens ungdom får läsa om att det är så himla glamoröst att shoppa, även om det är för pengar de inte har. Allt ordnar sig ju till slut, och man blir lycklig och får dessutom en stekhet pojkvän på köpet. Lägg ner och väx upp för fan.

jag bävar för när 90-talisterna kommer ut på arbetsmarknaden på allvar. Sverige kommer fan kollapsa. Finanskris nu? Det är en fjärt i universum jämfört med vad 90-talisterna kommer ställa till med, med sina sms-lån.

Jag är verkligen jävlig idag.


Frispel på jobbet

Monstereftermiddag där allt som har kunnat strula också har gjort det. Fick ett frispel när en offert, för sjunde gången, vägrade bli rätt.
Jag antar att det inte är särskilt business-like att skrika "bajs, jävla skithelvete-offert", men det var vad jag gjorde i alla fall. Tyckte till och med att jag höll inne mina aggressioner ganska bra.
Mina kollegor höll inte med.

FF!

Insåg i morse att jag skulle bli ensam på kontoret hela förmiddagen. Alla är ute på kundbesök utom jag.
Det känns som jag vunnit högsta vinsten. Föräldrafritt liksom. Nu ska jag röja!


Tandkrämsmustasch

Stressig morgon för min del idag också. Detta på grund av att jag har minne som en kratta, så jag glömde ju givetvis att köpa kattmat igår efter jobbet. När jag väl kom på det så hade jag redan bytt om till mjukiskläder och orkade inte gå ut igen vilket innebar att jag var så illa tvungen att pallra mig ut till macken i morse innan jag stack till jobbet.
Vaknade till tio minuter innan klockan skulle ringa, och hade jag varit vettig och klivit upp då så skulle jag inte ens ha behövt stressa. Men nu gjorde jag ju inte det...istället somnade jag om, bara för att vakna med ett ryck av den ondskefulla väckarklockan tio minuter senare - tröttare än någonsin.

Kom nyss till jobbet och såg i spegeln att jag hade tandkräm kvar runt munnen. Vad glad man blir..

Drömde i natt att jag åkte ner till Göteborg och hälsade på mina gamla kompisar. Det var bara det att jag åkte till min gamla lägenhet i tron att jag skulle kunna bo där. När inte det gick så försökte jag inkvartera mig hos sagda kompisar men det var ingen som ville inhysa mig.
Undrar vad en sån dröm kan betyda? Ingen tycker om mig, ingen vill ha mig bara för jag äter mask?

För övrigt så är mitt hår ett värre skatbo än någonsin idag.

Räka och Kräka del 2

Hade ett roligt inlägg på gång om min huvudlösa katt, men det ville sig inte. Hann inte få fram kameran i tid.
Så nu vet jag inte riktigt vad jag ska skriva om.

Tappade farten lite där känner jag. Har inte kommit in i bloggandet riktigt än, för alla vana bloggare får alltid fram kameran i tid, det har man ju lärt sig.
Får ta kvällens Räka & Kräka istället, så får jag gå och lägga mig sen. Imorn är det tråktisdag och då kommer jag ha fullt med saker att gnälla på här i bloggen.

Dagens Räka:


                                    Göteborg
Åh, som jag längtar hem för tillfället!

Dagens Kräka:


               IFK Göteborg

Som envisades med att vinna över Malmö ikväll. Det hade de ju kunnat ge fan i, tycker man.




Mat i magen = glad i hagen

Åh vad gott det är med lite lunch i magen när man är hungrig!
Brukar inte vara så hiskeligt hungrig när det är dags för lunch, men idag så var jag galet hungrig. Smällde i mig nästan hela kebabsalladen och ett av de två hembakta bröden som ingår. Gott!

Satt precis och funderade på vad jag ska hitta på efter jobbet idag, men det slog mig just att jag har lyckats boka en tvättid ikväll klockan sex. Hur tänkte jag då?
Jag hatar att tvätta och speciellt på en vardag efter jobbet. Måste verkligen ta tag i min tvättmaskin i lägenheten, jag får ringa in nån reparatör eller nåt så att den kan tvätta 40-tvätter också, och inte bara 60 som den gör nu.
Har jag tur så kan pappa kika på den till Léons dop eller nåt.

Vill gå på bio också, fast kanske inte just idag då. Till helgen blir det nog "Bröllopsfotografen", så jag kan använda min biocheck som jag fick som tack för hjälpen med att vara med i några enkätundersökningar. Det är skitsmidigt eftersom enkäterna kommer via mail, och det är inte 22 000 frågor utan brukar ligga runt 10-12 frågor. Som tack för hjälpen så kommer det då och då hem en biobiljett som tack för hjälpen - mycket trevligt!
Hör av er i kommentarerna om det är nån som är sugen på att själv ställa upp, så kan jag hjälpa er att komma igång!

Nu kom posten hörde jag, hoppas det är nåt spännande kuvert till mig så jag har nåt att pyssla med under eftermiddagen. Har suttit och gjort offerter här på förmiddagen men nu sinar det i arbetsförrådet. Eller, jag har ju saker att göra men ett av de system som jag arbetar i ligger nere så då går det inte...

Morgongräl

Jag och min väckarklocka hade meningsskiljaktligheter i morse. Den ringde och jag var långt ifrån övertygad om att det var dags att kliva upp ur varma, sköna sängen. Klockan däremot var väldigt bestämd på den punkten. Tiden visade 07:00 och därmed var det dags att gå upp, resonerade klockan.
Vi hade ett längre gräl i tio minuter. Sen visade tiden 07:10 och jag var tvungen att se mig besegrad, klockan hade rätt och jag hade fel. Jag hatar att ha fel, så jag var sur. Tyckte att klockan var en dålig vinnare som hånade mig när jag snodde runt i lägenheten som ett torrt skinn för att hinna med allt innan bussen gick.
Klockan struntade fullkomligt i detta och fortsatte att ticka, högljutt och uppkäftigt.

Jag hann i tid i alla fall och nu sitter jag på kontoret och gäspar och huttrar. Vi har fönsterputsaren på besök, och som alla vet så har fönsterputsare en viss faiblesse för öppna fönster. Det kan jag också ha. När det är sommar och temperaturen utomhus visar på +25 grader Celsius. Inte när det är höst, regnigt och +2 grader.
Han har inte tvättat mina fönster än, men jag är övertygad om att jag inte kommer kunna inta kontoret förrän tidigast efter lunch när han varit här. Nu är han inne hos J, mitt emot mig, och jag fryser redan.
Undrar om chefen godkänner att jag smiter ut på en liten shoppingrunda medan jag väntar? Har en massa julklappar att köpa...

Räka och Kräka

Tänkte börja med en ny grej i bloggen - "Räka & Kräka"?
Det är min egen version av Filip & Fredriks "Bra eller anus" eller varför inte TV4 Sportens "Kanon & kalkon".
För den som är skaldjursallergiker så kan jag meddela att "Räka" ändå får anses vara den positiva saken för dagen..

Detta inslag ska jag försöka avsluta dagens inlägg med för att, som man så fint säger, knyta ihop säcken om dagen lite grann.

Alltså, here it comes: Räka & Kräka!

Dagens Räka:


               Örgryte IS

Detta för att de idag slog Helsingborgs IF med hela 3-0 på hemmaplan och därmed förpassade Hammarby och Djurgården dit där de hör hemma - sist i tabellen!


Dagens Kräka:


       Josephine Bornebusch

Tjejen är både söt och snygg men hon är fan inte rolig.

Hjärntvätt - 60 grader

Håller på och utsätter mig för hjärntvätt här hemma. Hela eftermiddagen har jag spelat Lasse Winnerbäcks nya skiva på repeat (jag tröttnade på julsångerna ganska fort).
Måste ju ha koll på låtarna när jag går på konserten den 5 november!
Tycker skivan håller hög klass och favoritlåten är än så länge "Jag får liksom ingen ordning". Skulle ha kunnat vara skriven om mitt liv, ha ha.



Funderar också på om jag ska se "Vem kan slå Filip och Fredrik" ikväll eller om jag ska bojkotta. Har egentligen ingen anledning till att bojkotta, tycker grabbarna kan vara ganska underhållande att titta på, men ändå. Hur kul var den första säsongen liksom?


Bara 66 dagar kvar till julafton!

Har drabbats av akut julstämning av någon anledning så dagen har hittills ägnats åt följande:

* Inkrävande av önskelistor från familjen
* Julsånger på Spotify
* Skrivande av egen önskelista (skitsvårt, jag har ju allt jag behöver)
* Sökande på Youtube efter gamla (= bra) julkalendrar

Eftersöker julkalendern från 1981 - Stjärnhuset. Hittade bara vinjetten på Youtube nämligen.
Nån som känner igen?



Annars så är ju detta en av mina favoriter:


Roligare än så här blir det inte

På grund av en allvarlig form av uttråkning så surfar jag nätet runt i jakt på något att skratta åt, men hittar ingenting. Tror mig inte vara på humör. Detta förrän jag hittar Wulffmorgenthaler på www.aftonbladet.se.
Roligare än denna serie blir det inte.

Alla med humor lär besöka http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article505318.ab?service=galleryFlash

Och här kommer ett smakprov:


Gammal och trött

Amen för bövelen vad uttråkad jag är...gaaah.
Det enda av värde som jag ägnat mig åt efter hemkomsten från Råsunda är att jag har smidit lite planer inför firandet av det annalkande sm-guldet.
Nu väntar jag på att filmen "Wild hogs" ska börja.

Fy fan vad jag har blivit gammal och trött.

Tv-torka

Ligger i soffan och har ont i magen av allt godis jag tryckt i mig idag. Ännu värre blev det när jag insåg att det som vanligt inte finns nånting alls att se på tv, och att jag faktiskt låg och tittade på "Ensam mamma söker". Då har det gått långt.
Nu börjar till råga på allt nåt som trean kallar för "Singing Bee Celeb". Jag antar att Celeb syftar på att det är kändisar som ska sjunga. Och vilka kändisar sen...Alex Schulman bland annat.
Jag får rysningar bara jag tänker på det.

Tänker titta på programmet i rent studiesyfte. Och sen tänker jag givetvis såga det vid fotknölarna så snart det är slut.
Det var då en jävla tur att Gnaget vann idag, jag är redan på ett fruktansvärt humör. Undrar jag blir mer glad om jag blir medlem på Spray Date? Funderar seriöst på det.

Nu tar vi guld!

Somnade direkt efter "Rock of love" på Tv400 igår, och vaknade igen vid 04:00 och kände mig ganska pigg.
Eftersom tv:n stod på så passade jag på att kolla in en helknasig serie på femman, "Star stories" som igår (egentligen i morse) handlade om Victoria och David Beckham. Satir på hög nivå!
Somnade om och vaknade först fem över tolv igen och då var det bara att kasta sig in i duschen och sen så sakteliga börja bege sig mot Solna och Råsunda för AIK-Gefle.

Vi vann så nu är det fyra poäng upp för både IFK Göteborg och Elfsborg. Det börjar lukta guld mer än någonsin nu...och det doftar underbart!
Nu ska jag ta mig stelfrusna lekamen och pallra mig hemåt.

Fredagen den trettonde??

Jag blir så jävla trött på mig själv ibland. Ibland inträffar ganska ofta nu för tiden, har jag märkt, och idag var inget undantag.

Jag är så lättirriterad och idag efter jobbet så svängde jag in på Daglivs för att införskaffa mina efterlängtade chips. Jag vet, jag vet - det är ingen lysande idé att handla någonting alls någonstans i stan en fredageftermiddag strax efter fem, men jag hade bestämt mig. Chips och dipp skulle jag ha.
Sagt och gjort, plockar chipsen först (sourcream & onion), blir grinig för att butiken inte har OLW:s dill& gräslöksdipp men tar Estrellas efter att ha muttrat en stund. Plockar åt mig gräddfil i mejerihyllan, köar i vad som känns som 22 år, svär över att kassörskan sitter och småpratar med kunden innan mig trots att vi är minst sju personer i kön som står och suckar och himlar med ögonen och får till slut betala mina grejer och bana min väg ut från helvetet.

Väl hemma ska jag göra i ordning dippen. Har jag köpt gräddfil? Nix. Jag har köpt filmjölk.
Provade ändå, kanske kunde funka. Det gjorde det inte. Dippen smakar bajs och chips utan dipp är som ett av mina blogginlägg utan svordomar - meningslöst.

Och det var inte nog med det, denna, vad det verkar, otursafton. Nejdå, när jag satte mig vid datorn för att spy ut min galla över ovanstående incident så upptäcker jag att det helt plötsligt inte går att skriva nånting. Hela tangentbordet är låst på nåt vänster.
Dataidiot som jag är har jag heller ingen aning om vad som kan tänkas avhjälpa problemet så jag kör mitt trumfess: jag startar om datorn. Detta tar 40 minuter av mitt liv som jag aldrig får igen...
Men nu funkar det. Ja, jäklar det gör det.
Misstänker att det är lillkatten som legat och tagit igen sig rakt över tangentbordet och lyckats komma åt nånting som hon inte borde.
Täcket av katthår som ligger över tangentbordet bekräftar min teori, det känns som att jag har lovikavantar på mig just nu....

Time to say goodbye..

Snart är det dags att klampa hemåt och ta helg på riktigt!

Har haft häcken full på jobbet hela dagen, och har slitit mitt hår mer eller mindre. Var ju tvungen att räkna idag, och det tycker jag inte om!
Men jag och procent tycker ganska bra om varandra så det är väl därför jag fortfarande har något hår alls kvar på huvudet...

Efter jobbet ska jag handla lite chips och dricka till mig, och lite lyxmat åt kissarna så vi kan ha fredagsmys. Gud vad jag äter chips hela tiden, måste sluta snarast. Inte okej.

Barnhat när det är som tydligast

Det är tydligen fler än jag som inte gillar små, snoriga, skrikande bäbisar. Detta ger inga mammapoäng inte...fast ser det inte ut som att personen i ljusa jeans, som sitter på bänken i början av klippet, sparkar till vagnen när den börjar rulla? Hon borde nog söka hjälp, antingen för sitt uppenbara barnhat eller för sina spasmer...



Fredag idag!

Gissa vem som är trött så ögonen är fyrkantiga idag då? Jomen, det var ju jag det.
Efter ridningen igår så var jag helt uppe i varv när jag kom hem, och ännu värre blev det efter att jag hade duschat av mig häst- och stallukten. Så det tog nog nån timme till innan jag lyckades somna, vilket givetvis resulterade i att jag känner mig som ett vrak idag.
Skickade ett trevande sms till Sara på vägen hem, i hopp om att hon skulle vara vaken så att jag skulle kunna berätta om min fantastiska dag, men fick inget svar på mitt: "Hej, är du vaken?".
Men nu har jag berättat av mig för min kollega J så nu känns det bättre, ha ha.

Tröttheten i morse gjorde också att jag fick med mig fel snusdosa till jobbet, så jag lär smita ut och köpa en ny om en stund. Begagnade snusar är inte riktigt lika goda som nya om man säger så...
Får nog köpa mig lite frukost också, jag är inte van vid att vara ute i naturen en hel eftermiddag/kväll, stadsråtta som jag är, så det river nästan i magen av hunger trots den underbara middagen vi serverades igår.

Idag är det i alla fall fredag och det är välbehövligt. För en gångs skull har jag inte en enda aktivitet inbokad på hela helgen, så jag ska passa på att röja hemma i kaoset och kanske tvätta lite, men annars ska jag bara njuta av att ta det lugnt. Är lite sugen på att åka hem till föräldrarna en sväng, men jag ska dit antingen nästa helg eller helgen efter det (mamma fyller år) så det är lite onödigt.
Vilket påminner mig om att jag måste ge mig ut och shoppa födelsedagspresent åt mamma nu i helgen. Det verkar vara en lagom ansträngande aktivitet på min slapparhelg. Speciellt eftersom jag redan vet vad jag ska köpa, så jag behöver inte ens ränna runt och leta efter något.

Annars blir det nog lite filmtittande, har inte kollat på film sen Jesus gick i kortbyxor känns det som, och syrran har ett helt bibliotek av filmer att välja på. Annars kanske man skulle gå på bio? Är lite nyfiken på "Bröllopsfotografen" faktiskt, skulle vara kul att se "Pölsa" från "Smala Sussie" i en annan roll..:)

Mästerryttaren i läderstövlarna

Hemma galet sent efter världens bästa eftermiddag och kväll någonsin! I nästa vecka är det jag som bokar ridlektioner. Hej och hå, att jag inte tänkt på att rida islandshäst tidigare???!! Jag måste ha varit galen!
Tack Sofia, Pernilla & Bengt för ett toppenarrangemang. Och självklart tack till Åski som lät mig åka med på ryggen utan minsta knot trots att du inte fick äta gräs som du ville! :)


Det är ibland idag

45 minuter kvar och sen bär det av ut på landet för att rida!
Min förmiddag har varit en aning oproduktiv, i tanken har jag redan suttit på hästryggen. Ska försöka kompensera upp detta slackande med att jobba riktigt, riktigt effektivt den halvtimme jag har kvar att jobba innan jag sticker iväg.

Det är inte alla som får betalt för en full arbetsdag när man är iväg och rider islandshäst hela eftermiddagen. Ibland älskar jag mitt jobb. Det är ibland idag.

Trögstartad

Oj, vilken tid det tog i morse innan jag lyckades pallra mig iväg till bussen! Segare än tuggummi var jag, och eftersom jag somnade ifrån både fotboll, True blood och packning igår så var jag tvungen att fatta packningsbesluten i morse istället.
Jag ska ju iväg och rida islandshäst i eftermiddag, men hade inte en susning om vad jag skulle ha på mig mer än mina nya handskar. Och det kan ju bli lite kallt att rida i enbart handskar i detta klimat som Stockholm bjuder på just nu så det var bara till att ta på sig beslutarbyxorna klockan 07:00 istället.

Extra svårt blev det eftersom jag inte har en aning om upplägget; ska vi vara ombytta när vi åker ut till gården eller ska vi byta om där? Efter ritten så är det lite middag, var ska vi äta? Hur fancy behöver man vara?
Så till slut så insåg jag att jag inte är så fancy hur jag än försöker så jag nöjde mig med att packa ner ett par svarta byxor och en lite finare top till middagen, och rider gör jag i ett par andra svarta byxor, tjock stickad polotröja med en dunväst ovanpå. Och så självklart mina handskar!
Det får räcka så.

Hörde på nyheterna i morse att Sverige vann över Albanien med 4-1 igår (jag hann se tills när det stod 3-0, sen somnade jag) men vad gjorde det när Portugal, som väntat, körde över stackars Malta med 4-0.
Måste verkligen styra upp mina kvällsvanor, kan ju inte somna innan klockan 22:00 varenda kväll. No more titta på tv i sängen alltså, från och med nu så ska jag se alla tvprogram i vardagsrummet sittandes i soffan!

För övrigt så skötte sig alla exemplariskt på tunnelbanan i morse, så än så länge är jag på ett strålande torsdagshumör!

För mycket av det goda

Har nästan nyss kommit hem och har redan lyckats pressa i mig ett halvt franskbröd med ingenting annat än smör som pålägg. Och med ett halvt franskbröd så menar jag en "limpa" franskbröd, inte nån liten smörgåsbulle. Och med franskbröd menar jag den ljusaste sorten av bröd med sesamfrön ovanpå. Smöret var till råga på allt Bregott Extrasaltat. Tur man är nyttig...

Magen är nu så stor och svullen av alla mackor (jag är tvungen att sitta en meter ifrån datorn, magen tar emot i databordet annars) så jag måste nog jäsa en stund medan jag väntar på att fotbollen ska börja klockan åtta.
Jo, jag måste nog ha någon typ av masochistisk sida som beslutat mig för att se det svenska landslaget spela mot Albanien efter deras påvra uppvisning mot Danmark i lördags. MEN. Det är onsdag idag, vilket betyder "True blood" eftersom jag fortfarande inte riktigt har avfärdat den serien, och prick klockan 22:00 kommer jag byta kanal till Svt1 oavsett hur bra Sverige spelar.
Det kvittar för övrigt hur bra de än spelar, de kan vinna med 28-0 och ändå går det åt helvete. Jag säger bara SOM OM att Malta vinner över Portugal även om Ronaldo har stukat foten och inte kan vara med. Som om.

Men om. OM det nu skulle vara så, vilket det inte blir, att Malta skulle lyckas, genom ett mirakel, vinna över Portugal (haha, inte en chans) så kan Sverige gå vidare om de vinner ikväll. Men det händer inte.
Men om. OM det skulle hända. Då kommer glädjeskriken från min lägenhet eka ner till Vänersborg.

Medan jag jäser och laddar för match så ska jag nog läsa lite i min überspännande bok som jag ramlade över på biblioteket för ett tag sen. "Syndromet" heter den och är skriven av John Case.
Den handlar om detta:

"En lovande ung forskare vid ett forskningsinstitut i Zürich har just lämnat in sin sista rapport när han utsätts för ett ohyggligt, psykologiskt experiment.
En förförisk ung kvinna anländer till Florida, där hon från sitt hotellfönster kallsinnigt skjuter ihjäl en rullstolsbunden man och kort därefter tar sitt eget liv.
En psykolog som hjälper patienter att konfrontera bortträngda trauman genom hypnos kämpar med sina egna, djupt dolda demoner.

Mellan dessa skenbart skilda händelser blottas succesivt ett olycksbådande samband. Spåren leder till en vetenskapsman som i ett utstuderat ont syfte utför skrupelfria experiment på den mänskliga hjärnan. Den avgörande frågan lyder: tänk om du inte är den du tror dig vara? Och om du bakom väggen av falska minnen som utgör din identitet har ytterligare en uppsättning minnen - så fruktansvärda att det är säkrast för alla att de aldrig kommer till ytan...."

Gott-gotti-gott-gott för en spännings- och deckarnörd som jag!


Shopping!

Produktiv lunch idag. Lyckades bränna pengar som vanligt, men denna gång på ganska bra saker!



De snygga, svarta handskarna var en absolut nödvändighet på grund av att jag faktiskt inte har några handskar, bara tumvantar - och det kan ju tyckas en aning larvigt för en mogen, parant dam som jag, och dessutom så ska jag ju iväg och rida imorn och det kommer med största sannolikhet vara svinkallt och man kan inte hålla i tömmarna med tumvantar på händerna! (puh, världens längsta mening). För det andra så var dom snygga, billiga (199:-) och jag hade en rabattcheck från H&M på 100:- vilket gjorde handskarna ÄNNU billigare.
Godisbiten var min välsmakande lunch (allt jag hann peta i mig) och snuset...ja, det har jag helt enkelt ingen förklaring till. Jag är världens sämsta människa och kan inte sluta snusa, okej??!
Tandlossning innan 30, here I come liksom.
H yrade dessutom något om cancer i nån körtel (bukspottkörteln?), så jag har väl inte många dagar kvar att hurra på efter elva år av missbruk.
Men jag kan lova att jag kommer dö med tidernas renaste mun - nikotinet dödar alla munbakterier!

Tangentbordet, musen och musmattan i bakgrunden är för övrigt inga nya inköp. De kom med kontoret så att säga.



Morgonens irritationsmoment

Inga överraskningar här inte. Självklart så hittade jag ännu en människa att irritera mig på i morse på tunnelbanan!
Denna gången var det en tant i 50-årsåldern, så jag är i alla fall inte diskriminerande i min irritation. Alltid något.

Vad var det för tunnelbanesynd hon begick då, tro?
Jo, för det första så var det som alltid knökfullt på tunnelbanan vilket innebär att alla med lite vett innanför pannbenet går så långt in i vagnen som de kan komma för att så många som möjligt ska få plats. Detta gjorde jag, som trots att jag bara bott i huvudstaden i ett halvår, är ett veritabelt proffs på oskriven tunnelbane-etikett.
Tillbaka till irriterande tanten.
Jag alltså hade gått så långt in i vagnen jag kunde komma, utan att för den skull ställa mig ovanpå mina medpassagerare, och hade, trots detta, hamnat i vad en van tunnelbaneåkare skulle kalla för "ett gynnsamt läge". Det är när man hamnar på en plats i vagnen där man inte direkt är i vägen för någon, och dessutom så har man första tjing på en sittplats om någon resande skulle kliva av.
Jag är med andra ord ganska nöjd med mig själv och den övriga världen. Då kommer tanten.
Inte bara tränger hon sig förbi den kö av människor som bildats bakom mig, utan nog klämmer hon in sig mellan mig och personen framför mig. Med resultatet att hon står uppklämd i ryggen på personen framför, och även placerar sina bastanta klackar på mina fötter. När sedan en person kliver av så behöver man ju inte vara raketforskare för att förstå att hon snor sittplatsen mitt framför ögonen på mig. Faktum är att hon knappt låter personen resa sig och kliva av, förrän hon dunsar ner på sätet och med väskan slår till någon annans tidning.
Morr.

Pojkar luktar jord och smör!

Hemma igen, och äntligen är det dags att bädda ner sig i sängen och slå på tv:n. Det har jag längtat efter hela dagen! Tuesdays does that to me...

För att vara tisdag så har det varit en bra dag, med besöket hos syrran och Léon som grädde på moset.
Lillkillen var sötare än nånsin, och mitt mosterhjärta höll som vanligt på att spricka när han log igenkännande när jag kom dit.

Fattar inte hur jag kan vara en sån total sucker för hans minsta vink när jag egentligen skyr barn som pesten. De är jobbiga små energikrävande monster, som (i alla fall om de är pojkar) luktar jord och smör. Detta eftersom de alltid (ingen generalisering - ALLTID) tar ett alldeles för tjockt lager smör på mackan och sen går ut och rullar sig på marken. Dessutom hatar jag hur barn alltid suger på toppen av sina termovantar så att fodret till slut tittar fram och tyget blir alldeles stelt och äckligt.
Nyblivna mammor står heller inte högt i kurs hos mig. Hamnar man bredvid en sådan på bussen så spelar det ingen roll att ungen ser ut som en blandning mellan Onkel Fester och en alien, ler man inte mot den när den tittar eller petar på en så fnyser hon högt och vänder sig åt andra hållet. Skulle ungjäkeln göra något den inte får eller borde, till exempel dra en i håret eller tappa en bit av sitt smörgåsrån mitt i ens bok, så måste man, enligt den nyblivna mamman le och säga "Det gör ingenting, det lilla livet är ju såååå söööt".
Jag vägrar detta. Dels för att jag faktiskt inte är det minsta barnkär, och dels för att de nyblivna mammorna inte ber om ursäkt egentligen.
Visst, de säger orden men de menar det inte. Allt de vill är att få kontakt så att de ska få hålla ett väl inrepeterat tal om det lilla monstrets utveckling de senaste sju månaderna. Talet är väl inrepeterat eftersom mamman redan dragit samma harang 1325410560293465 gånger, och nu vägrar hennes övriga bekantsskapskrets lyssna på skiten.

Förändringens vindar sveper..

Nu är det bara en eftermiddag kvar att klara av denna tråktisdag. Förmiddagen gick oväntat fort och lunchen susade förbi, vilket i och för sig inte är så ovanligt.
Vi fick lite besök här på kontoret under lunchen också! C, som är hemma och mammaledig, kom och hälsade på med sin lilla son. Eller liten och liten. Han var ganska stor faktiskt, om man jämför med den lilla plutt som vi fick bild på när han var alldeles färsk i världen.
Som vanligt så hade ju jag 22 000 ärenden att uträtta på lunchen så jag hann tyvärr inte prata med dem så mycket.

Men det känns underligt att C ska komma tillbaka i november nästa år, och att vi då ska jobba tillsammans. jag tänker på det ibland att jag faktiskt inte sitter på MIN plats utan att det är hennes kontor och hennes dator osv.
Hon höll för övrigt på att krevera när hon såg alla fina AIK-urklipp som jag satt upp på väggen. C, den arma stackaren, är Djurgårdare....

Får se hur det blir då, när hon kommer tillbaka. Hur vi ska lösa frågan med datorer, telefoner och, framför allt, kontor. Skulle tippa på att J får flytta på sig så att jag och C kan dela på hans stora kontor.
Intressant ska det bli hur som helst, men det är ju ett tag kvar om man säger så.

Nu ska jag börja fundera på vad jag ska köpa i julklapp till min familj, för jag är inte den mest tålmodiga person i affärerna när det drar ihop sig till julklappsträngsel, och det gör det ju snart!
Då ska hela bloggen pimpas med julmotiv i varje inlägg!
Jag längtar redan...

Förmiddagsirritation

Vart tvungen att lugna ner mig lite innan jag började skriva dagens första inlägg.
Jag förstår inte vad det är med mig, som retar mig så fruktansvärt mycket på mina medmänniskor. Har jag fått någon typ av storhetsvansinne och tror att jag är ofelbar? Hoppas inte det, för det är så långt från sanningen som man kan komma...tyvärr.

I morse på tunnelbanan så hamnade jag mitt emot två killar, måste ha varit bröder. Den ena var kanske 15 och den andra 13.
Och de slogs. Helt allvarligt, de pucklade på varandra med knytnävarna, sparkade, nöp där de kom åt och tog strypgrepp. På skoj för det mesta men man såg att när den ena fick in en bra träff så slog den andra lite hårdare nästa gång. Det kändes som att hela vagnen gungade som de höll på.
Och jag blev vansinnig. Så klart.
Ville ta den ena och slå den andra med så att de lugnade ner sig.

Jag säger det en gång för alla: när man åker tunnelbana på morgonen då HÅLLER MAN SIG LUGN! I alla fall om jag är med i vagnen. För en dag händer det. precis som de säger i den där Triss-reklamen, då smäller det!

Förhoppningsvis är jag i en mer timid sinnesstämning i eftermiddag, för då ska jag hem till den här lilla godingen:


Det är inte lätt att vara snäll

Jaha, det där var ju inte så enkelt. Att vara snäll alltså.
Jag dillade i mitt förra inlägg om att jag skulle leka lite snäll dotter och skicka min kära mor ett kort, nu när hon inte kan röra sig utanför hemmets fyra väggar.
På väg till Gallerix så passerar jag Pocketshop och slås av en snilleblixt. Tidigare i veckan så pratade hon om att hon snart hade läst ut alla sina låneböcker, och var tvungen att hushålla med den hon hade kvar eftersom hon alltså inte kan ta sig till biblioteket.
Vad fiffigt och snällt det då skulle vara av mig om jag helt enkelt postade ett litet kort OCH en rykande färsk pocketbok till henne! Eller hur?

Med min nya gloria skinande och glimrande ovanför mitt, tyvärr ganska okammade, huvud stegade jag alltså in på Pocketshop. Det tog ungefär 24 sekunder innan jag insåg det omöjliga i mitt uppdrag.
Mamma Eva läser mycket. Mest hela tiden faktiskt. Det blir så när vården slitit ut en i förtid så att man inte kan röra sig hur man vill och när man vill.
Och det må vara så att Hallstahammars kommun ligger efter i mycket, och stundtals kan kännas som ett U-land när man jämför med den kungliga huvudstaden (vilket jag ofta gör), men deras bibliotek håller tydligen toppklass. Ständigt vandrar mamma därifrån med ett rykande färskt och obläddrat exemplar av topplistans nummer ett.
Detta gör att jag plötsligt förvandlats till Tom Cruise där inne i butiken. Mission Impossible. Med den skillnaden att jag är medveten om att jag är långt ifrån någon hjälte och alltså inte kommer att rädda världen (i det här fallet mamma) från undergång (lästorka).

Nöden har ingen lag. När Tompa Cruise drar fram något hi-tech vapen eller tillverkar en bomb av sina gamla skosnören (eller var det MacGyver??) så drar jag fram mobiltelefonen. Får syrran i luren.
Har mamma möjligtvis läst Håkan Nessers senaste? Nja, vet inte kanske. Många Nesser-böcker har syrran sett på mammas sängbord, men hon kan inte svära på att just DEN boken inte funnits där.
Jag lägger på. Funderar en stund och ringer sen ytterligare ett samtal. Får mamma på tråden. Ljuger som en häst travar: "Kristina fyller år nu i november och jag tänkte köpa en bok i present. Tänk, ni har preeeciiis samma boksmak, har du sett nån ny bok som du tycker verkar bra?". 
Kristina fyllde år i maj. Men ändå. I krig och kärlek är allt tillåtet. 
Jag kommer med massor av förslag som ratas en efter en.
* Den har jag läst, den är jättebra!
* Den har jag läst, den är jättedålig!
* Jag har läst en bok av den författaren men den var jätteseg.
* Jag har läst alla böcker av den författaren, dom är jättebra.

Jag dog en aning och gick därifrån. 
Nu blir det bara ett kort. Till mitt försvar anför jag tre punkter:
- Jag har bara en timmes lunch
- Det är tanken som räknas
- Det var ett väldigt gulligt kort med en björn som kramas

Jag älskar min mamma. Och McDonald's. Fast inte lika mycket..

Herregud, jag sitter nästan och nickar till framför datorn på jobbet. Hade jag druckit kaffe så skulle jag ha klunkat i mig fjorton koppar vid det här laget, men eftersom kaffe kan vara bland det äckligaste jag druckit i mitt liv så får jag hålla till godo med vatten istället.
Det hjälper inte. Det enda som händer är att jag blir kissnödig och måste springa på toaletten tjugotvå gånger.
Jag är livrädd för att somna och vakna av att jag har kissat ner mig. Det skulle kunna hända.

Snart är det lunch i alla fall så då får jag nyttig energi. Nyttig och nyttig förresten, jag tänkte spinna vidare på helgens onyttigheter och äta på McDonald's. Jag älskar McDonald's, och en stor del av deras framgång tar jag på mig äran för. 40% av min lön går till det företaget. Och nu är det inte så att jag tjänar dåligt, jag äter bara där jämt.

Ska springa ut och köpa ett litet kort till mamma också. Hon är hemma och har ont i ryggen och kan inte ta sig utanför dörren. Hon tar sig runt i lägenheten genom att stödja sig på syrrans innebandyklubba.
Livet kan vara otroligt orättvist ibland. Mamma är 46 år ung, och har redan varit sjukskriven heltid i 10 år pga förslitningsskador. Hon kommer aldrig kunna jobba igen. Inte med något. Och går runt med konstant värk i nacke, axlar och rygg. Ändå så orkar hon vara glad nästan jämt, och stötta och ta hand om sina döttrar.
Mamma är min idol alla kategorier. Alla som trashar sina mammor borde plågas och sen dödas. Så det så.



Trött och arg som ett bi

Trött, tröttare, tröttast. Så sammanfattar jag mig själv idag.
Har egentligen en inbokad fika i eftermiddag efter jobbet, men den får jag nog skjuta på. Som det känns nu så finns det inte ens chans att jag kommer kunna hålla mig vaken längre än vad arbetsdagen kräver.
Blev dessutom väckt (IGEN!) vid sex-tiden i morse av att nån jävel var på och knackade på dörren. Den här gången flög jag upp ur sängen, arg som ett bi, kastade på mig ett par mjukisbyxor och slet på mig glasögonen. Hinner fram till kikhålet lagom för att se hissen försvinna upp en våning, men ser bara ett par ben genom det lilla fönstret. Blir stående en stund vid dörren, och ser hissen åka ner igen och hissdörren öppnas. En kvinna i 40-års åldern kliver halvt om halvt ut ur hissen och läser vad det står för namn på min dörr och sen kliver hon in i hissen igen och säger till nån där inne "Det här är ju omöjligt" och sen åker hissen ner en våning.

Jag blir så jävla trött. Hur förbannat svårt ska det vara att lära sig vilken våning ens bekanta bor på?? Detta är dessutom fjärde gången detta händer och tiden är alltid mellan 04:00 och 06:00 på en vardagsmorgon!
När jag kommer hem så är det jag som sätter upp en arg, jävla lapp i hissen.

Hm. Jag är ingen solstråle idag inte, nej. Hur ska detta sluta?
Får försöka tänka tillbaka på min mysiga helg i Örebro och hämta inspiration därifrån...

Back in business

Tillbaka från Örebro, och är tröttare och lyckligare än på länge!
Helgen hos Johanna var precis så bra som jag kunde ha hoppats på, trots att det nästan var ett år sedan vi sist sågs så tog vi bara vid där vi slutade sist. Det är på det viset man känner igen en äkta vän, detblir aldrig konstigt eller stelt när vi ses!

Jag blev upphämtad i lördags morse av en überexalterad H som var så uppe i varv att jag nästan fick magsår av att se henne, ha ha. Själv var jag trött och lite grinig, som alltid när jag ännu inte komit igång för dagen.
När H dessutom uttrycker sin uppskattning över våra platser på tåget ("Tjoho, vi har platser med bord!" och "Gud vad kul det ska bli att åka tåg!") så ville jag krevera en aning.
Denna entusiasm gick dock över ungefär i höjd med Västerås, då var det inte så kul att åka tåg längre - vi ville bara komma fram någon gång!
Tyvärr så hamnade vi bredvid ett par i 40-års åldern, där mannen i sällskapet verkade ha varit ute och tagit sig en bläcka kvällen innan. Han luktade sprit så att jag blev nästan bakis bara av att sitta bredvid honom. En inte alltför angenäm känsla klockan åtta på morgonen..

När vi väl var framme i Örebro så var jag dock både pigg och glad igen, och H hade kommit in i ett mer hanterbart stadium av exaltering.
Helgen tog tyvärr slut lite för fort, som alltid när man har roligt, men det är ändå skönt att vara hemma igen.
Nu ska jag dra på mig duntofflor och mjukisbyxor och sjunka ner i soffan och mysa.

Tills imorn så bjuder jag på detta intressanta Youtube-klipp...

Nu åker jag till Örebro!

Uppe med tuppen och snart bär det av mot Örebro. Detta är något jag sett fram emot länge, så det ska bli superkul! Vi har inte gjort några direkta planer alls för helgen så vi får se vad som händer.
Det blir säkert en massa god mat i alla fall!
Tips för den som ska åka till Örebro:

* Godast sallader och framför allt baguetter hittar ni på La Baguette på Nygatan 24
* Godast pizza alla kategorier finns hos Grill Corner på Järntorgsgatan 6

Ikväll blir det nog lite vin och ostbågar till matchen dessutom. Jag har redan börjat bli nervös, som vanligt fast jag inte ska spela själv.
Lite konstigt det där, när jag själv spelade match så var jag sällan nervös varken innan eller under match men när jag sitter på Råsunda så är jag helt spattig.
Kan det vara ett osunt kontrollbehov som gör sig påmint? När jag själv spelade så kunde jag vara med och hjälpa till med att få ett gynnsamt resultat medan jag inte kan göra annat än skrika (lönlöst visserligen) när jag sitter på läktaren eller hemma i soffan.

Hoppsan, nu är det dags för mig att städa kattlådan innan jag beger mig iväg!
Trevlig helg!

Nu åker jag till Örebro!

Uppe med tuppen och snart bär det av mot Örebro. Detta är något jag sett fram emot länge, så det ska bli superkul! Vi har inte gjort några direkta planer alls för helgen så vi får se vad som händer.
Det blir säkert en massa god mat i alla fall!
Tips för den som ska åka till Örebro:

* Godast sallader och framför allt baguetter hittar ni på La Baguette på Nygatan 24
* Godast pizza alla kategorier finns hos Grill Corner på Järntorgsgatan 6

Ikväll blir det nog lite vin och ostbågar till matchen dessutom. Jag har redan börjat bli nervös, som vanligt fast jag inte ska spela själv.
Lite konstigt det där, när jag själv spelade match så var jag sällan nervös varken innan eller under match men när jag sitter på Råsunda så är jag helt spattig.
Kan det vara ett osunt kontrollbehov som gör sig påmint? När jag själv spelade så kunde jag vara med och hjälpa till med att få ett gynnsamt resultat medan jag inte kan göra annat än skrika (lönlöst visserligen) när jag sitter på läktaren eller hemma i soffan.

Hoppsan, nu är det dags för mig att städa kattlådan innan jag beger mig iväg!
Trevlig helg!

Jag måste ta mig i kragen nu

Uurk. Som vanligt när jag måste göra någonting och har lite tidspress på mig, så har jag så förbannat svårt att få tummen ur röven. Som ikväll till exempel, det här ska jag hinna med innan jag lägger mig i hyfsad tid (ska upp tidigt till tåget imorn):
* Duscha
* Raka benen
* Fixa håret efter duschen
* Packa inför helgen
* Fixa Johannas present
* Förbereda frukost till imorn
* Fylla I-poden
* Ringa mamma
* Ringa syrran

Lite att stå i alltså. Och vad gör jag? Häckar framför datorn och bloggar om att jag har så mycket att göra innan jag ska gå och lägga mig.
08.20 går skjutsen mot T-Centralen så jag antar att jag lär ställa klockan på 07.20 eller nåt. Inte något jag är van vid på en lördag.

Blir borta till söndag kväll så det kommer vara bloggtorka så det bara visslar om det. Förhoppningsvis (troligtvis!) kommer jag ha så roligt att jag inte ens kommer sakna bloggandet.
Och så håller vi alla tummarna för Sverige mot Danmark imorn, okej?

Hej hå, hej hå, vi till Systemet gå...

Åh vad jag har ränt runt på lunchen. Som vanligt så är min och H:s planering inte den bästa, så idag kom vi på, på allvar, att om vi ska ha med oss någon typ av present till Johanna imorn så lär vi köpa den idag. Inte många butiker som är öppna halv nio på morgonen en lördag liksom. Dåligt nog.
Vad vi ska köpa har vi ju heller inte funderat på så klart, därav rännandet på lunchen. Kom givetvis tillbaka tomhänt till kontoret också. Det får bli en tråkig vinflaska.
Johanna förväntar sig inte att få något överhuvudtaget så förhoppningsvis så lägger hon inte märke till hur tråkig flaskan är. Om inte annat så vet hon att vi inte kan planera...

Det blir alltså systemet efter jobbet. För jag vet inte vilken fredag i rad.
Snart är jag stammis där. Lika illa som det var när jag bodde i Örebro får det dock aldrig bli.
Vi var relativt nyblivna 20-åringar allihop och festade som om det inte fanns en morgondag.
En fredag är jag och Matias på systemet och Matias står före mig i kön. Han får givetvis visa leg och lämnar fram det utan knot. När det är min tur så är jag beredd och står med legget i handen, varpå kassören säger:
- Nej, du behöver inte visa. Du är ju stammis här!

Då kan man ju börja fundera på sina alkoholvanor.

Otäcka barn

Var visst inte så frisk som jag trodde igår. Klappade ihop totalt när jag kom hem från jobbet, och somnade i soffan så det visslade om det. Vaknade lagom till klockan nio, då "Skräckministeriet" började på tvåan. Helt klart ett underskattat program som jag nyligen upptäckt.
Igår handlade det om varför skräckfilmer och -böcker blir så mycket mer läskiga när det är barn som är onda, vilket är något som jag länge själv funderat över.
De kom väl egentligen inte fram till något ordentligt svar på frågan, mer än att man så starkt förknippar barn med oskuldsfullhet och godhet att det slår alldeles tilt i hjärnan när det visar sig att barnen är ondskan personifierad. Många klipp ur skräckfilmer blev det, många gamla godingar som jag nu är sugen på att se igen. "Omen" till exempel, var säkert femton år sen jag såg den sist men jag tvivlar inte på att jag skulle tycka att det är lika otäck nu som jag gjorde då.
Gamla filmer med specialeffekter känns mest patetiska när man ser dem flera år senare, men gamla hederliga skräckisar med barn i fokus går aldrig ur tiden.


Omen


Rosemarys baby



Exorcisten

Vart är världen på väg???

Läste precis något oroväckande i dagens Metro, medan jag sörplade i mig min lunchsoppa från "Soupranos" (så himla klyftigt namn, jag har fnissat hela lunchen. Och gott var det också!).
På nöjessidorna så skriver Ingrid Arinell om fenomenet Supergrupper, det vill säga nystartade musikgrupper där medlemmarna består av redan etablerade artister med framgångsrika band i bagaget. Samarbeten över bandgränserna så att säga, och det är väl jättefint. Kul initiativ liksom.

Men så ser jag exempel på aktuella, utländska supergrupper och känner en kall ilning längs ryggraden.
"Tinted Windows: medlemmar från The Smashing Pumpkins, Ivy, Cheap Trick och Hanson".

Hanson? Hanson!

Hur hamnade medlemmar/en medlem från Hanson i detta begåvade sällskap?
Det måste väl vara nåt fel!? Det kanske finns nåt härligt alternativt garageband där borta i USA som också heter Hanson. För inte kan det väl vara de där skitjobbiga, dryga, lallande och oklippta bröderna som plågade världen nån gång på 90-talet? Nää. Det faller ju på sin egen orimlighet.

Jag vart tvungen att Googla skiten. (Vad gjorde man egentligen innan Google fanns, för att få reda på något??)

Det var inget härligt, alternativt garageband. Det var Hanson. Boppibopp-Hanson. Och James Iha. I samma band.
Nu ska jag ägna eftermiddagen till att sörja.


Nördspåning mitt i natten

Jag är en av de få personer som följer serien "True blood" allt eftersom den går på tv. Möjligtvis, om jag skulle missa ett avsnitt så skulle jag kunna tänka mig att se det avsnittet på svt play. Men ladda hem serien och titta i förväg? Nej, det är inte min stil. Jag gillar att ha nånting att se fram emot varje vecka, att få "längta" lite efter nästa episod.
Nu har jag dock fortfarande inte bestämt mig för om jag tycker att serien är bra eller ej, men eftersom jag ser vampyrerna varje vecka så får man ju anta att så är fallet.

Eftersom jag alltså ligger efter i tittandet (alla andra har väl redan sett serien till sista avsnittet) så dök det igår upp en för mig, ny bekantskap. En halvknepig brud som Jason lyckades träffa på på vampyrbaren, vid namn Amy. Från första sekunden den tjejen dök upp i min tv-ruta så visste jag att jag kände igen henne från något. Men vad?
Slutklämmen på gårdagens avsnitt gick mig helt förbi, för jag blev så fast vid tanken på att jag måste komma på var jag sett henne tidigare.
Länge snurrade Katy Perry runt i hjärnan, och förstörde mitt funderande. Jag visste ju att det inte var Katy men kunde ändå inte släppa henne.

Till slut var jag tvungen att resignera. Klockan var halv tolv och jag hade fortfarande ingen aning om vad hon tidigare varit med i. På med datorn och upp med Google, kändes som att det tog en timme för datorskrället att starta upp, för nu var jag på hugget. Slet nästan mitt hår där hemma. Kan tänka mig att jag kände mig som en knarkare på abstinens som vet att den första silen är på väg, hur hemskt det än är att säga. Det var en både plågsam och euforisk upplevelse.

Efter gastkramande sekunder innan sidan laddades så fick jag till slut svaret:

THE CLASS!

Treans (?) halvdåliga serie om ett gäng gamla klasskompisar, vars vägar korsas igen i vuxen ålder.

Aaaaah, lät jag då och kunde gå och lägga mig igen. How sweet it is.


Från "The Class"



Från "True blood"

Back on my feet again

Jaha, då var jag ÄNTLIGEN på benen och tillbaka på jobbet igen! Ja, kanske inte så mycket ÄNTLIGEN åt att vara tillbaka på jobbet, men det är skönt att slippa bomullen som jag ett tag trodde hade slagit rot mellan mina öron.
Idag ska jag bara försöka hålla mig upprätt hela dagen, har Alvedon med mig utifall det skulle krisa framåt eftermiddagen men det borde vara lugnt om denna förkylning följer samma mönster som alla mina tidigare förkylningar gjort.
Efter jobbet ska jag sen iväg och hämta upp mina senaste Tradera-fynd och sen blir det raka spåret hemåt för att inta sängen.
Även om jag inte gjort annat än sovit i två dagar nu så känner jag mig ändå tröttast i stan.

Pratade med Johanna igår och det låter som att hon är lika laddad som jag och H inför helgens besök i Örebro. Det enda som slog mig var att det faktiskt är landskamp mot Danmark på lördag. En viktig sådan dessutom. Och jag kommer tillbringa lördagskvällen tillsammans med två av de mest sportointresserade personer jag känner. Johanna har dessutom "kastat ut" sin man i helgen när vi kommer, så jag kan inte ens lite omärkbart slinka ner i soffan bredvid honom och titta...
Nu får jag förlita mig på deras goda vilja om det blir match eller ej. Vi pratatde om att gå ut och äta på lördag kväll så om jag spelar mina kort rätt så kanske jag kan lura dem till nåt ställe som visar matchen på storbildstv, he he.

Nä, nu är det dags att ta itu med alla papper på mitt skrivbord. Ganska intressant fenomen hur mitt skrivbord kan blir stökigt när jag inte har varit på kontoret på två dagar???

Man är ju ingen Heidi Klum direkt..

Tog mig samman och grävde mig fram ur berget av hushållspapper för att gå ner till macken och köpa lite juice.
Höll på att rasa ihop halvvägs dit ( det vill säga efter 250 meter) men jag lyckades med mitt uppdrag och sitter nu och avnjuter ett glas apelsinjuice. Utan fruktkött. Jag är som en femåring när det gäller fruktkött, det är äckligt och fastnar på glaset och mellan tänderna.

På väg dit så hoppades jag halvt om halvt att snyggingen skulle jobba, och på samma gång så hoppades jag verkligen inte att snyggingen skulle jobba.
Jag hade ändå ansträngt mig en aning och både plattat håret och slängt på lite mascara (utifall att) men man är ju fortfarande låååångt ifrån fräsch när man är förkyld. Dessutom så låter jag som en statist i en Helan & Halvan-film från 1930 när jag pratar...

Han jobbade dock inte den här gången. Väl hemma inser jag att det var tur. Efter en ofrivillig titt i hallspegeln så inser jag att jag är blek som ett lakan i ansiktet, ögonen är rödsprängda, näsan är röd och lite fnasig av allt snytande och läpparna är torra och spruckna.
Ser verkligen Heidi Klum också ut så här när hon är förkyld? Jag tvivlar.


Förkyld?


Lite sol bryter igenom mörkret

Urk vad det är trist att vara sjuk. Har precis klivit upp efter att ha sovit två timmar på soffan, men inte känner jag mig piggare för det. Snarare sämre faktiskt.
Får hjärtklappning och svettas bara jag går mer än tre steg, vilket gör det till ett helt företag att gå på toaletten ( något jag måste göra mest hela tiden eftersom jag är konstant kissnödig pga allt vatten jag sveper i mig).
Är extremt gnällig och självömkande just nu, och det irriterar mig.
Dock så finns det två ljusglimtar:

1. Jag vann en Tradera-auktion igår så nu i veckan ska jag möta upp en person och få mina små figurer. Det är fem små Buddha-figurer som jag vann till det simpla priset av 39 kronor. Jag älskar Tradera, man kan verkligen hitta vad som helst där, och till mestadels humana priser. Var inne där och surfade lite igår och blev toksugen på några popkonst-planscher, men vågade inte buda på dem. Detta pga ljusglimt nummer 2.

2. Jag är medlem på www.bjornsbytare.se och www.lagenhetsbyte.se igen. Jag trivs egentligen förträffligt i min lägenhet men man kan alltid byta upp sig, och Solna har ju alltid lockat mig. Igår så hade jag matchningar ihop med världens sötaste lilla 1,5:a i Solna som skulle vara perfekt för mig! Visserligen så är den ju mindre än min nuvarande, både till yta och till rum sett, men den är i Solna och hyran är en spottstyver. Tidigare idag så noterade jag att han som har den lägenheten nu markerat intresse på den tredje lägenheten i kedjan så nu hoppas jag bara att den killen skulle kunna tänka sig att byta till sig min!
Pappa Thomas kommer ju icke att bli överlycklig om jag tillkännager ännu en flytt, men jag får väl anlita en flyttfirma eller nåt om han vägrar. Hur dyra kan de vara liksom?
Svar på min egen fråga: förmodligen svindyra. Tur jag har snälla vänner då, he he he.

Anledningen till att jag inte vågade slå till på popkonsten är pga att OM det nu skulle bli ett byte, så skulle jag nog inte få plats med fler tavlor i den lilla lägenheten. Och jag är alldeles för förtjust i min stora Audrey Hepburn-tavla för att byta ut den!

På sjukdomsfronten intet nytt

Fortfarande äckelsjuk och är hemma från jobbet idag. Har lite dåligt samvete för jag är ju långt ifrån döende, men samtidigt så är jag för sjuk för att vara på jobbet. Dessutom så skulle jag förmodligen bli utkastad om jag satte min fot på kontoret i det här skicket. Kollegan H är ju maniskt rädd för svininfluensan, och han är helt övertygad om att det är vad som har drabbat mig.
Jag hävdar fortfarande att det är en vanlig förkylning, tycker mig vara bekant med mina förkylningssymptom efter 27 år som närmast insatt. Om det, mot förmodan, skulle vara svininfluensan (eller nya influensan, som de ju försöker döpa om det till) så är det långt ifrån något nytt fenomen. I så fall har jag haft svininfluensan två gånger om året i ca: 20 års tid. En gång på våren och en gång på hösten.

Så nu hasar jag mest runt i lägenheten och vet inte riktigt vad jag ska ta mig för. Det är ju strålande fint höstväder utanför fönstret men när jag var liten så präntade mamma och pappa i mig att "när man är sjuk så håller man sig inne". Detta sitter tydligen djupt rotat för jag vågar knappt öppna ytterdörren för att titta vad det är som smäller så förbannat där ute.

Måste nog ändå smyga ut en sväng och handla något att äta lite senare. Kommer förmodligen ta en timme fast centrum ligger så nära. Igår, när jag skulle gå och köpa apelsiner för att kurera mig med, så var jag sjöblöt av svett och andfådd som efter ett maratonlopp, när jag hade gått 200 meter.

Det kom ett brev...

Hittade ett kuvert modell större på hallmattan idag när jag kom hem efter en snabbvisit på jobbet.*
Handstilen var omisskännlig. H hade skickat mig ett brev. Men det var något mer än ett brev. Kuvertet innehöll någonting mjukt också.
Jag ska inte ljuga. Den första tanke som slog mig var att hon skickat tillbaka Gucci-plånboken jag köpt till henne i födelsedagspresent med ett brev där hon skriver att hon inte längre vill vara min vän efter fiaskot i helgen.
Drama queen? Jag?

Men det var det ju såklart inte.

H hade skrivit ett fint litet kort där hon bad om ursäkt för sitt utspel i lördags, och så hade hon köpt Lasse Winnerbäcks nya skiva till mig!
Vad som var så mjukt? Hon hade rullat in skivan i toalettpapper.
Lite dubbeltydigt och interntskojsigt då vi brukar skämta om att vi kommer återfödas som toalettpapper eftersom vi har så dålig karma.

Pluttan. Hon borde veta bättre. Jag har inte varit sur sen mitt sura inlägg i söndags (eller när det var). Jag må ha många dåliga sidor men långsinthet är inte en av dem. Dessutom så kan man stå ut med mycket när det kommer till en bästa vän. Fråga H till exempel. Hon, om någon, vet.


No more miss black sheep

Fick precis reda på att syrrans kille ska på intervju på torsdag. Till vaddå?
Nya säsongen av "Wipeout".

Jag kanske inte behöver vara släktens svarta får så länge till....


Änglavakt blir Änglaslakt?

Det var då själva satan vad Göteborgarna ska ha flyt hela tiden då. Jag förstår att de kallas för Änglarna, de måste ju banne mig ha änglavakt när de lyckas peta in ett segermål två sekunder innan domaren blåser av matchen!
Hade ju varit så äckligt nice om det hade blivit oavgjort igår, men men. Än så länge leder vi fortfarande, visserligen bara med en poäng igen men ändå.

Verkar som att det här kommer att bli en riktig rysare....Men jag är förvissad om att AIK kommer vinna i år.
Det är vår tur nu.

Jag skrek supporten i örat

När jag kom hem från jobbet idag så fungerade inte min tv. Det höll på att få mig att börja grina. Är tydligen oerhört labil just nu, fast det inte ens är den där tiden i månaden.
Packade upp matvarorna jag handlat och ringde sedan supporten. Som singel så är tv:n väldigt viktig för mig. Den är mitt sällskap på kvällen, även om jag är ute i köket och fixar nåt att äta eller sitter framför datorn och bloggar.
Den låter. Och det är inte bara musik som på radion, på tv kan man höra folk prata. Det låter så hemtrevligt och får mig att glömma att jag är ganska ensam de dagar som det känns jobbigt. 90% av tiden känns det inte det minsta jobbigt men tv:n står på ändå. Sällskap. Kravlöst sällskap.

Hos supporten blev jag genast på bättre humör. "Just nu är det många som ringer men vi tar emot ditt samtal så snart vi kan. Vi beräknar din väntetid till mer än tio minuter. Då ville jag skrika rakt ut men det gjorde jag inte.
Man är väl samlad.
Började bre lite mackor istället med luren inkörd mellan axeln och örat. Tappade makrill i tomatsås på vita mattan. Sprang ut i köket för att hämta papper att torka upp med. Kommer tillbaka bara för att finna att kattj*veln står och slickar i sig den makrill som blev kvar på mackan. Då skriker jag rakt ut. Då svarar även supporten.

Trots att den stackars supporttjejen med största sannolikhet numera antingen är 1. Döv eller 2. Har tinnitus av värsta graden, så var hon villig att hjälpa mig.
Efter en hastig omprogrammering av digitalboxen så funkar nu tv:n igen. Jag slår glädjestrålande på den bara för att inse att det är "Färjan" på tv. Då slår jag på radion istället.

Annars har jag inte gjort så mycket mer så här på kvällen. Dagens goda gärning bestod i att hjälpa syrran med en skoluppgift. Hon hade fått i uppgift att ta reda på vad Kafkas "Processen" handlade om och beslutade sig för att ringa sin allmänbildade syster.
Dagens ungdom - de orkar fan inte ens googla längre.

Förkyld och nupp-ovillig

Måndag igen och nya, ofriska tag. På grund av min förkylning så är jag inte helt upplagd för att jobba idag, men är man feberfri så ser jag ingen anledning till att stanna hemma.
Blir ändå så rastlös av att släpa mig runt i lägenheten en hel dag.
Det är ju inte direkt så att förmiddagstv är mycket att jubla över...

Såg nyss att det är den internationella barndagen idag, vad nu det kan innebära. Ska man nuppa som sjutton hela dagen idag alltså, för att ge sitt stackars ensambarn ett syskon? Eller ska man bara vara snäll mot sina barn och köpa det där svindyra barbiehuset som ändå kommer falla sönder efter en vecka?
Tur att jag inga barn har, för jag har inte den minsta lust att vare sig nuppa eller köpa barbiehus. Jag vill snyta mig och sen slänga mig i sängen med duntäcket över mig.

Nä, nu ska jag jobba. Hepp.

Dags för match. 3 friska poäng tack!

Har precis sett klart på kvällens avsnitt av "One three hill" (kunde man ha blivit mindre förvånad när Peyton föll ihop och blödde på slutet??) och slängt in den andra omgången tvätt i maskinen.
Nu börjar jag ladda på allvar inför kvällens match mellan Elfsborg och AIK nere i Borås. Hur jag laddar upp?
Well, jag tar på min AIK-tröja och lägger fram en hushållspappersrulle vid datorn.
Höstens dunderförkylning är här, därav hushållspappret. Lite lågbudget kanske, att inte ha ordentliga näsdukar, men hade jag det så skulle jag bli ruinerad. Har redan använt upp en hel rulle på snytningar idag...

Kvällens startelva:

Målvakt: Daniel Örlund

Backar: Jos Hooiveld, Walid Atta, Nils-Eric Johansson & Markus Jonsson

Mittfält: Daniel Tjernström, Jorge Ortiz, Dulee Johnson & Martin Koyongo-Mutumba

Anfall: Ivan Obolo & Flavio

Nu kör vi över Ellos-pojkarna!


Dagens komplimang

Var nyss nere på macken precis bredvid för att fylla på kylskåpet med lite mjölk.
Eftersom det tydligen är kanelbullens dag idag så tillhandahöll Statoil med en korg nybakade mästerverk framme vid kassan som givetvis personalen försökte pracka på mig.
Då jag är bortskämd med en mamma som bakar himmelska kanelbullar så vägrar jag att förtära såna där hemska bake up-saker, och jag tackade med andra ord nej till kassörens erbjudande om 2 för 25:-
Varpå han tittar på mig och sedan säger:
- Fast det ser ut som att du skulle må bra av att äta några stycken!

Den kommentaren kommer jag leva länge på. Speciellt med tanke på att jag blev dyngförkyld över natten och känner mig risigare (och därmed mer svullen) än någonsin.

Praktfiasko

Gårdagen hade inte kunnat bli sämre faktiskt. Tydligen så är H inget big fan av överraskningar för hon blev skitsur när hon kom hem och hittade mig och Therese i köket i full gång med att laga middag...
Så det var en aning kylig stämning.
Jag blev sur för att hon blev sur, tyckte liksom att det var en ganska fin gest att ordna nånting för henne på födelsedagen men hon sänkte stämningen totalt och var allmänt gnällig. Och Therese klarar inte av att någon är sur på henne, eller är sur över huvudtaget så hon sprang mest omkring och tassade på tå och fjäskade för H vilket gjorde mig ännu mer sur.
Extra lack blev jag på att jag faktiskt erbjöd mig att blåsa av hela festen, eftersom H uppenbarligen inte tyckte att det var någon kul idé, men nejdå det ville hon inte. "Det kommer säkert bli kul sen, när jag lugnat ner mig lite" säger hon då vilket får mig att bara vilja slänga stekspaden i diskhon och gå därifrån.
Det gjorde jag dock inte, men jag kan ju säga att det inte blev en långvarig kväll för mig.

Därför finns det inga roliga partybilder från kvällen, för det var helt enkelt inte särskilt roligt även om H mycket riktigt tinade upp efter en stund. I alla fall tyckte inte jag det.
Kan bjuda på en suddig bild från Slussen där jag satt och frös och väntade på att min buss skulle komma.


Bilden föreställer en regnig Stockholmsnatt med klubben Patricia i bakgrunden och nån okänd kille i förgrunden.

Nu ska jag fortsätta tjura ett tag och sen ska jag åka och handla.

Festen kan börja!

Nu går jag i bloggskugga för ikväll. Festen ska strax börja ta sin form. Kameran åker med, och om det, mot förmodan, skulle bli nån bild som ser hyfsad ut så kanske den till och med dyker upp här i bloggen.
Det vill säga om jag skulle få för mig att ta kort på maten eller så...hehe.

Dagens onödiga fundering

Ordet gräslök. Då tänker man ju på de där gröna, spretiga sakerna som man klipper ner i gräddfil på midsommar, eller hur?
Men hur ser en gräslök ut? Finns ordet ens i singularis? När man googlar bilder på gräslök så kommer det upp en massa bilder på de där spretiga grejerna men inte en enda bild på en ensam gräslök.
Om det nu finns nånting som heter en gräslök.
Kan man kalla ett sånt där spret för en gräslök?



Det är så svårt att komma igång

Så var det lördag igen då och ikväll smäller det! Dags för H:s big surprise. Det är så roligt att hon faktiskt inte har en susning om vad vi har planerat för henne ikväll. Pratade med henne i telefon igår och frågade lite nonchalant, så där som man brukar göra, vad hon hade för planer för helgen.
Hon berättade då att hon och R skulle till Centralbadet på eftermiddagen, en födelsedagspresent från R till henne.
Anledningen till att de åker dit är för att jag och Therese ska kunna få vara i fred i lägenheten och fixa inför festen, ha ha. Men det sa jag ju inte förstås, utan lät glad och entusiastisk för hennes skull. :)

Klockan tre blir jag upphämtad av Therese för då ska vi åka och handla lite grejer. Jag borde med andra ord sätta lite fart med att hoppa in i duschen och så, men jag har ingen motivation just nu. Har precis suttit och spelat "Animal rescue" på www.king.com i en halvtimme istället för att göra något konstruktivt.
Hatar verkligen att greja med mitt hår! Det tar sån jäkla tid och är så fruktansvärt tråkigt att jag bara vill lägga mig ner och skrika och sparka med benen varenda gång det är dags att tvätta håret.
Då jag är allergisk mot flottigt hår så händer detta med andra ord ganska ofta...
Borde egentligen klippa av mig håret i nån lättskött, kort frisyr men av någon anledning så är jag väldigt fäst vid mitt skatbo högst upp på huvudet, trots att det driver mig till vansinne.
Jag förstår precis hur Top Model-deltagarna känner sig när de gråter för att det blivit av med sitt hårsvall.

I omgångar har jag haft kort hår, vilket har varit väldigt skönt på ett sätt men det slutar alltid med att jag sparar ut håret igen direkt.
Jag är ohälsosamt avundsjuk på de personer som kan hoppa in i duschen och sen bara låta håret självtorka och det ligger ändå helt perfekt, utan minsta friss eller konstiga lockar som vrider sig åt fel håll. Det har aldrig hänt mig.

Inte vet jag vad jag ska ha på mig ikväll heller. När jag känner så innebär det vanligtvis att jag kommer att tillbringa minst 40 minuter med huvudet inne i garderoben innan jag hittat något som duger, vilket är en ännu större indikator på att jag borde sätta fart nu. Så jag ska väl göra det.
Om jag lyckas lura Therese att vi ska handla i Sickla, så kanske vi hinner svänga in på nån klädbutik för att spana efter ett nytillskott till garderoben??

Tv på fredagar är ett jävla skämt

Helt allvarligt.
Slog nyss upp Expressen för att spana in om det eventuellt kunde finnas något annat än väggen, katterna eller den egna naveln att vila ögonen på i afton. Kände mig ju inte direkt som nån som står i Tv4-studion och ska skrapa en megastor trisslott i direktsändning kanske, men hade ändå någon typ av förhoppning om att hitta något som skulle falla mig i smaken denna hemmakväll. (Jag är gammal. Då kan man sitta "ärlikamedtecken" mellan utgång lördag och hemmakväll fredag)

Tillbaka till tvtablån. Detta är alltså vad som bjuds på Prime Time på de vanligaste kanalerna ikväll:

Svt1 bjuder upp till dans med Doobidoo klockan 20.00. Kan vara skoj, men vilka gäster ikväll då! *stönar* Wille Crafoord (vad har han gjort sen HubbaBubba-låten på 90-talet? Den var inte ens bra den heller..), Victoria Tolstoy (amen hjälp, ett svenskt jazzoffer som ska vara så jäääkla creddig och så går hon och blir ihop med nån Big Brother-tönt), Sara Löfgren (som mig veterligen har haft EN hit. Någonsin) och Markoolio (som visserligen har gått ner i vikt med sin PT till tjej, men fortfarande: mustaschen! Hallå??). 21.00 är det Skavlan som intar rutan. Har aldrig sett och kommer aldrig göra heller. Vad är det med svensk tv och ta in norska muppar hela tiden?

Svt2 visar "Broder Daniel forever" vilket säkert gör alla små popsnören alldeles till sig i sina andra-hud-tighta Cheap Monday-jeans, men en parant dam höjer inte ens det vänstra ögonbrynet. Därefter drar Svt2 till med storsläggan: Aktuellt i en halvtimme och sedan (taa-daa) Trädgårdsfredag! *fick precis upp galla i munnen*

Tv3 då? Har de nån smaskig film att glänsa med? Knappast, ytterligare en repris av Morden i Midsummer. Wake up call till programansvarige: De som vill se skiten har redan sett alla "filmer" 24 000 gånger! Klockan 22.00 visas The Bourne Identity. Vad bra! Det var ju bara två veckor sen den gick sist, tack Tv3!

Fyran sänder självklart Idol. Precis som alla andra dagar i veckan. Big surprise. Vid det här laget borde de ju ha insett att det inte finns några talanger tycker man.

Femman satsar stenhårt på CSI Hässelby, nej förlåt bara CSI ska det ju vara. Lite svårt att hålla ordning på alla tusen varianter av samma uttjatade tema som finns...Därefter kommer en halvtimmes asgarv (NOT) med Mr Bean från 1976 följt av en film med den synnerligen töntiga titeln "Just like heaven". Jag är bara tacksam att de inte bemödade sig med att försöka översätta den redan fåniga titeln..Filmer med Reese Witherspoon överst i rollistan ska man akta sig för.

Så, god vänner, det blir till att ta sig en dusch och sedan fördjupa sig i navelluddets fluffiga värld. Om jag inte bloggar imorn så beror det på att jag spunnit en snara av navelluddet och hängt mig själv med den..

Tonårsmunnar stinker!

Det är verkligen uppförsbacke på jobbet just nu, vilket påverkar mig mer än jag vill erkänna. Idag grät jag till och med en skvätt, och så tycker man ju inte att det ska behöva vara. Inte över ett jobb i alla fall.
Har varit inne och kikat lite på arbetsförmedlingens hemsida, men det är inte mycket som lockar.
Telefonförsäljare kommer jag bli den dag helvetet fryser till is eller Anna Anka har nåt vettigt att säga.

Var på systemet idag på lunchen och köpte bag-in-box nummer två. Den här gången lyckades jag få med mig den hela vägen hem dessutom!
Passade på att kolla upp vilken tvättid jag hade bokat på söndag, 18-21. Kan bli hur bra som helst. Måste verkligen se till att köpa en ny tvättmaskin, så att jag slipper hålla på och tramsa i den gemensamma tvättstugan. Den äcklar mig faktiskt lite grann.

Det äcklade mig också att det stank Hubba Bubba i hela entrén här hemma när jag klev innanför porten. Fyra småkillar i 13 års-åldern hade slagit någon typ av läger där inne och med tanke på lukten så hade de precis kommit tillbaka efter att ha snattat upp hela närbutikens Hubba Bubba-förråd.
Jag brukar tycka att det tuggummit luktar ganska gott. Tydligen inte när lukten kommer ur tonårsmunnar.
Men allvarligt, vad luktar egentligen gott när det kommer ur tonårsmunnar??

Nu ska jag boka tågbiljetter till min och H:s resa till Örebro nästa helg.

Senildemensen kommer tidigt

Igår när jag låg i sängen och kollade på "Nöjespokalen" på femman drabbades jag plötsligt av akut hunger. Efter en snabb kalkylering av vad som möjligtvis skulle kunna finnas i matväg i köket så klev jag upp för att göra en ostmacka eller två. Kom ut i köket och en tanke slår mig. Först är den lite ogripbar men när den väl fått fäste så känner jag hur det går en ilning längs ryggraden.
Den där bag-in-boxen med vin som jag köpte på lunchen, vart ställde jag den egentligen?
Den finns inte i köket. Den står inte i hallen. Den är helt enkelt inte i lägenheten.

Självklart så glömde jag den på tunnelbanan. Fy f-n vad trött jag blir på mig själv.
Så om det är nån lycklig själ där ute som hittade en övergiven bag-in-box med sydafrikanskt rödvin på tunnelbanan - slit den med hälsan! Den kostade 289 kronor, så om du mailar mig får du mitt kontonummer att föra över pengarna på.

Hahaha. Jag är ju för jäkla rolig.

Or kan vara mer än små djur i ost

Jag är ju egentligen ledsen och sur nu. MEN. Såg att det hade trillat in snälla kommentarer från två tjejer och genast blev jag på bättre humör.
Kom på en så rolig sak eftersom Elinor (http://elinorpetterson.blogg.se) skrev "raggsockar" med a, istället för "raggsockor" med o. Tokgulligt, jag vill också säga så men jag glömmer jämt bort mig och bräker "raggsockor" på min ganska vidriga dialekt. Överlag vill jag säga sockor (alternativt sockar men det glömmer jag ju) men tyvärr så blir det oftast att jag säger strumpor vilket är ett astråkigt ord. St-rumpor. Det hör man ju hur trist det är. Usch.
Inte för att jag går runt dagarna i ända och pratar om vare sig strumpor eller sockor. Men det händer ju.

I alla fall så kom jag ju på någonting roligt i samband med Elinors sock-kommentar. Det utspelade sig i högstadiet vill jag minnas (typ hundra år sen alltså). Jag och min kompis Rebecca satt och pratade med ytterligare en kompis, Annelie. Annelie var inflyttad till byhålan från Stockholm. Stackars barn för övrigt.
Anyway. Vi pratade om det här med dialekter och Annelie hade upptäckt en skillnad. Hon avslutade flera ord i plural med ändelsen -er, medan jag och Rebecca avslutade med -or. Till exempel så sa A "myrer" medan vi sa "myror" osv.
Annelie ansåg det lite bonnigt att avsluta med -or, medan vi bestämt hävdade oss genom att påpeka att det faktiskt stavas med -or.
Till slut så började vi rabbla saker med dessa två ändelser bara för att se hur vi uttalade dem. Myrer/myror kom upp. Jackor/jacker. Skivor/skiver.
Sen drar Annelie fram trumfässet:
- Jamen hur säger ni böcker då???

Ridå.


Depp

Jag är ledsen och sur. Nu ska jag dra på mig raggsockorna, hoppa ner i sängen och hoppas att det blir en bättre dag i morgon.

Inte längre flamsäker

Torsdag morgon och snart är veckan slut. Igen.
Hade för en gångs skull svårt att somna igår kväll, tror att klockan blev närmare 02.00 innan jag lyckades slå ihop ögonen för natten, vilket innebär att jag är en aning grinig idag. Grinigare än vanligt alltså.

I morse höll jag på att strypa en kärring som prompt vart tvungen att sätta sig bredvid mig fast det fanns flera andra lediga platser på bussen. Jag blev så illa tvungen att hoppa in och sätta mig vid fönstret, vilket jag hatar.
Eftersom jag är en stressaf person i själen så resulterar det i att jag alltid skyndar mig, vart jag än ska och oavsett om jag faktiskt har bråttom eller ej. Därför är det knäckande att hamna närmast fönstret eftersom jag på det viset inte kan bestämma själv när jag vill resa mig och ställa mig vid dörren när bussen börjar sakta in och närma sig min hållplats. Jag vill av när bussen stannar, och jag vill av fort.
Tror nån att det fungerade med en stoppkloss till surtant utanför sig? Nix. Hon satt makligt kvar till bussen hade stannat helt innan hon ens började fundera på att resa sig. Detta trots att jag satt innanför henne, helt vänd mot och stirrandes stint på henne.
När hon till råga på allt trodde att hon skulle stanna i bussgången för att släppa förbi folk som satt på intilliggande säten så fick jag nog.

Med en, inte så diskret, spark på hasorna så markerade jag mitt ogillande och ni tänka er - NU fattade hon galoppen! Kors i taket.
Kärringen hann knappt av bussen förrän jag susade om henne. Kunde inte motstå att knuffa till henne med väskan lite i förbifarten heller.

Jag vet. Jag kommer brinna.

 


RSS 2.0